Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9, 5 sept. 1936 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes
437
lag. Utlandet hade synbarligen väntat nåd och måhända också de
åklagade själva, men faktum att de erkände kan man icke komma
ifrån. Endast Trotski nekar.
Men ingen nåd gavs. Alla sexton skötos. Sinovjev, en gång en
av kommunismens främsta koryfeer, ledare för Leningrads sovjet
och chef för komintern, Kamenjev, också han en gång en av de
främsta dirigenterna, avrättades tillsammans med sina medåklagade.
Det verkar mera än straff för en om än svår förbrytelse, som man
kanske ändå är skyldig att tro på efter det enstämmiga
erkännandet. Det verkar också uppgörelse med politiska motståndare.
Vänsteroppositionen har definitivt krossats och Stalins linje är den enda
giltiga. Det är anhängarna av världsrevolutionen, som röjts ur
vägen, de som icke trodde, att socialismen kunde genomföras i ett
enstaka land utan måste segra i flera samtidigt. Stalins politik
är att genom snabb industrialisering och jordbrukets
kollektivisering skapa en socialistisk och så småningom en kommunistisk stat
i en kapitalistisk värld. Den opposition, som inom Ryssland fanns
mot denna linje, finns icke mer, i varje fall äro ledarna borta.
Det förefaller heller icke vara slut på uppgörelserna. Det
kommunistiska partiet skall rensas. Även andra än de avrättade voro
"misstänkta" och föremål för undersökning. Också bland dem
återfann man några av kommunismens mera kända namn: Bucharin,
centralorganet Isvestijas utgivare, och Radek, dess politiske
ledarskribent, befunno sig, underligt nog kan man säga, bland de
misstänkta, där man också återfann Rykov, i varje fall till helt nyligen
folkkommissarie, Pjatakov och andra. De tyckas emellertid
ha sluppit undan med blotta förskräckelsen. Huruvida också
Molo-tov, premiärministern skulle vi säga, tillhörde dem, som hade
misstankarna riktade mot sig, må vara osagt. Påståendena därom kunna
ha varit lösa rykten.
Ett par ting kunna icke undgå uppmärksamheten. De flesta eller
alla av de åklagade och misstänkta voro intellektuella, bolsjevismens
teoretiker, för visso med betydande inflytande över kommunismens
ideologi. De kvarvarande ledande, en Stalin, en Vorosjilov, en
Ordjonikidse, en Jagoda, äro mera praktiska handlingsmänniskor,
realister, som icke främst gjort sig kända genom sitt teoretiserande.
Får man dra någon slutsats av detta, är det den, att uppbyggandet
skall gå före allt annat, väl också den riktiga vägen. Och vidare
var det misstänkt många av judisk ras bland de undanskaffade. Det
var kanske en händelse, men i så fall en händelse, som ser ut som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
