Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9, 5 sept. 1936 - Fransson, Evald: Den politiska målsättningens betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN POLITISKA
MÅLSÄTTNINGENS BETYDELSE
Av EVALD FRANSSON.
"Vi äro ej i stånd att tänka, känna, vilja och
handla, om ej ett mål föresvävar oss."
Ovanstående sats är hämtad ur den världsberömde psykologen
Alfred Adlers skrifter. Påståendet rymmer en allmänsklig
erfarenhet, ty utan ett mer eller mindre klart fattat livsmål som riktpunkt
för mänsklig energi och viljekraft kan varken individ eller
folkgrupper göra en insats av bestående värde. I den socialistiska
folkrörelsens kamp har ju målsättningen varit en kraftkälla av oerhörd
betydelse. Den "heroiska" genombrottsperiodens tid med sina enkla,
entydiga och stimulerande mål är dock nu förbi, och socialdemokratin
glider hän emot majoritetsställning i riksdag och allt flera
kommuner. Härmed måste följa, att minoritets- och oppositionsställningens
enkla och klara målsättning alltmera kompliceras och blir
mångskiftande som samhällslivet självt. Så fort en kämpande rörelse nått
ett mål, måste nya uppställas; nödvändigheten härav visar ali
historisk erfarenhet. Målen för socialdemokratins strävanden är ännu
ej uppnådda, men det förefaller dock, som om målsättningen skjutes
åt sidan och sällan kommer klart till synes. Men dagens problem får
inte undanskymma och begrava det eggande framtidsmålet, ty för
eliten inom exempelvis vår ungdomsrörelse och med den sympatiserande
ideella grupper spelar målsättningen bakom dagspolitiken en viktig
och kraftutlösande roll.
Det mest glänsande beviset för målsättningens betydelse och dess
förmåga att skapa andlig spännkraft, moralisk glöd, handlingskraft
och viljespänning ger i vårt land demokratins seger. Den allmänna
rösträtten var för 50 år sedan en utopi, men den blev en verklighet,
tack vare detta stora måls förmåga att svetsa alla framstegsvänner
samman i orädd, offervillig kamp mot kapital- och prästväldets
tjockhudade koryféer. Erövrandet av de medborgerliga fri- och
rättigheterna: yttrande-, förenings-, strejk-, demonstrationsrätt och
normalarbetsdag utgjorde på samma sätt till handling förpliktande
mål, som syntes kunna rycka med sig och tvinga även de liknöjdaste
till handling. Och hur lyser inte fackföreningsrörelsen och hela
arbetarrörelsens genombrottstid av hjältemodiga insatser, som klart
visar, vad mänsklig strävan kan åstadkomma, när målen är klart
fixerade.
Historien lämnar samma bevis, vad hela folk och nationer
beträffar. Den franska nationens i världshistorien nästan enastående
kraftutveckling under revolutionens tid, då den kände sig som bärare av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
