Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9, 5 sept. 1936 - Fransson, Evald: Den politiska målsättningens betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den politiska målsättningens betydelse
461
om hopande av lyx och ekonomisk trygghet vid samhällets ena pol,
fattigdom och tryckande osäkerhet vid den andra. "Av enskilda
personer 1921 redovisade inkomster kom omkring hälften på 15
proc. av samtliga redovisade, medan 85 proc. fick samsas om andra
halvan. Av enskilda personer samma år redovisade förmögenhet
ägde 4 proc. av samtliga hälften av förmögenheten. 79 proc. av
samtliga redovisade saknade förmögenhet. (P. Albin Hansson:
Demokrati.) Sedd mot denna bakgrund får socialdemokratins krav
på ökad kontroll över de stora naturrikedomarna och det ekonomiska
livets kommandoposter en starkare både intellektuell och moralisk
motivering. Den ekonomiska olikhet, som möter i dessa siffror,
framstår alltmera som fullkomligt orimlig och stridande mot de
enklaste moralbegrepp. Människornas rättsmedvetande synes på
detta område vara särskilt starkt, och ju mera kunskapen om de
faktiska förhållandena på kapitalbesittningens dimhöljda områden
sprider sig, desto starkare anslutning kan socialdemokratin vinna.
3. Den fulla demokratin. Det torde vara få människor utanför
de politiskt vaknas krets, som verkligen gjort klart för sig
demokratins fulla innebörd. Talet om "demokratins kris och bankrutt"
avslöjar denna ytliga uppfattning av demokratin som innebärande
endast vissa elementära politiska rättigheter. Betonandet av att
världen hittills endast skådat den politiska demokratin och aldrig
den fulla demokratin, som jämte den politiska innebär ekonomiskt
och kulturellt medinflytande för alla, kan aldrig ske starkt nog.
Rösträtten, den politiska demokratin, har för socialdemokratin aldrig varit
annat än ett medel, med vars hjälp det ekonomiska och kulturella
medinflytandet skulle säkras åt de breda lagren.
Erövrandet av målet, den ekonomiska och kulturella demokratin,
är ännu knappast påbörjat, varför reformer här vänta på sin lösning,
vilka — sedda ur människolyckans och samhällseffektivitetens
synpunkt — är lika vitalt nödvändiga och utvecklingsbefrämjande som
erövrandet av de medborgerliga fri- och rättigheterna en gång var. Den
fulla demokratin kan förverkligas endast i ett socialistiskt samhälle.
Kampen för demokratin är därför logiskt liktydig med kampen för
socialismen. "Jag tror förresten, att alla demokrater — om de
tänkte demokratins tanke fullt ut — skulle hamna i socialismen"
(Jaurés). På samma sätt som den ekonomiska demokratin i sig
innesluter alla socialismens mot en högre effektivitet syftande krav,
innefattar den kulturella demokratin samma strävanden på det
andliga området. Ty även på detta område råder ett ödesdigert slöseri
fast med psykiska resurser. Arbetsolusten, det alltmera hetsande
arbetstempot och den därav alstrade nervösa överansträngningen
blir i växande grad ett socialt problem, som endast kan lösas efter
socialistiska linjer. Nervspecialisterna påstår, att överansträngning
i de allra flesta fall icke är en följd av för hårt arbete utan
beroende av en psykiskt olämplig och deprimerande miljö, som om den
sanerades, skulle ge individen kraft till högre prestationer utan ner-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
