- Project Runeberg -  Tiden / Tjugoåttonde årgången. 1936 /
462

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9, 5 sept. 1936 - Fransson, Evald: Den politiska målsättningens betydelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

462

Evald Fransson

vösa rubbningar. Och frågan är om inte förklaringen till den ryska
Stachanovrörelsens glädjande prestationer är att söka just i
psykologiska faktorer: arbetsförhållandenas undanrödjande av alla
psykiska hämningar, självhävdelsedriftens fulla utlösning, känslan av
att producera för allas väl och ej för ett härskande fåtal, och att
även den rena kroppsarbetaren är en produktionsfaktor, värd ära
och berömmelse, vilket allt bidrar att skapa arbetsglädje. Allt talar
sålunda för att lösningen av arbetsglädjens problem kommer att
medföra högre prestationsförmåga. Inom ett kapitalistiskt samhälle
med sina ständiga slitningar mellan kapital och arbete kan dock
aldrig en sådan produktions- och lyckoförhöjande skaparanda
fram-alstras.

Den grövsta formen av slöseri med psykiska resurser föreligger
dock säkerligen på ett annat område än det ovan nämnda. Jag
syftar härvid på något, man skulle kunna kalla: slöseri med
begåvningar. Allteftersom samhället blir allt mera komplicerat, framstår det
som allt viktigare att tillvarata begåvningarna och låta rätt man
komma på rätt plats, oberoende av ekonomisk ställning. Att härvid
bedrives ett oerhört slöseri med psykiska resurser, det ska varje
folkskollärare kunna vittna om. Ty det är kanske — för att ge
uttryck åt en personlig erfarenhet •— en lärargärnings största tragik
att år efter år se, hur begåvade pojkar och flickor försvinner i det
tysta, bara därför att pengar till fortsatta studier saknas. Vad har
egentligen pengar och begåvning med varandra att göra?
Begåvningarnas bättre tillvaratagande måste ju betyda en högre
samhällelig effektivitet, ledande till större nationellt välstånd. Enligt en
artikel av Fabian Månsson i Soc.-Dem. har vi i det omsorgsfulla
tillvaratagandet av begåvningarna en av orsakerna till att ryssarna i
många fall lyckats att ur revolutionens kaos skapa och höja
produktion och välstånd. Vikten av en fri ståndscirkulation erkännes dock
allmänt i vårt land, men det hela blir ofta en tom fras; så länge
högre studier förutsätter pengar, kan begåvningarna ej komma till
sin rätt och blir parollen: "fri väg för den duglige" en vacker fras.
Även på detta område har den liberala dimbildningen sökt förneka
fakta genom talet om allas möjlighet att bli "sin egen lyckas smed"
eller genom att påstå: "Det är nästan ett axiom, att skolljusen
misslyckas ute i livet". Bägge dessa påståenden bidrar att skapa den
orätta föreställningen, att reformåtgärder från samhällets sida
knappast lönar sig. I de flesta fall är det så, att "skolljusen" är av
skörare virke än det övriga genomsnittet, och det är därför ganska
naturligt, att de utan råd, stöd och ekonomisk hjälp försvinner i
tysthet, helst som det nuvarande systemet — både i skolan och livet
— i första hand premierar de hänsynslösa, djärva och ej
samvetsömma viljemänniskorna.

Hur stora förluster, som detta slöseri med begåvningar orsakar
samhället, kan ju varken mätas eller vägas. Det faktum, att många
av vårt lands mest lysande begåvningar på skilda områden trots

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:18:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1936/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free