Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9, 5 sept. 1936 - Händelser och spörsmål - Produktionens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål
471
man använt sig av löpande tolvmånaders medeltal. Den då erhållna
siffran har placerats för sjunde månaden i perioden. Då julisiffrorna
föreligga, kommer alltså indexet för trävaruexportgruppen att avse
februari månad, såsom framgår av tabellen nedan.
Beräkningarna omfatta icke endast ett generalindex utan dessutom
publiceras även specialindex för vissa större grupper. Man återfinner
emellertid icke indelningen i exportindustri oah hemmamarknadsindustri,
vilken indelning förbundet dock ansett synnerligen önskvärd.
Anledningen till att den ej göres är svårigheten att göra uppdelningen
framför allt i fråga om järnindustrin och maskinindustrin. De grupper, som
få egna index, äro:
Trävaruexportindustrin, Massa- och pappersindustrin, Järn- och
stålindustrin, Maskinindustrin, Livsmedelsindustrin, Textil- och
sömnadsindustrin samt Annan konsumtionsvaruindustri.
Trävaruexportindustrin omfattar tillverkningen av olika slag av
bearbetade trävaror för export. Materialet omfattar över 80 o/o av denna
produktion. Massa- och pappersindustrin omfattar ej tillverkning av
finpapper, som hänförts till annan konsumtionsvaruindustri. Materialet
omfattar praktiskt taget hela tillverkningen. I gruppen järn- och stålindustri
ingår ej bleckvaruproduktionen eller plåtslagerier och ej tillverkningen av
handelsgjutgods. För vissa grenar användes Järnverksföreningens
officiella statistik och för andra grenar uppgifter om antalet arbetstimmar från
en del manufakturverk. Av de sista lära omkring 35 à 40 o/o vara med.
För maskingruppen, som avgränsats efter vissa regler, utgör materialet
omkring 60 o/0 av det bela. Livsmedelsindustrin är något olika
representerad till sina olika delar. Någon genomsnittlig procentsiffra
angives icke. Textilgruppen är också något ojämnt representerad.
Den egentliga textilindustrin säges vara representerad till 55 o/„ men
sömnadsfabrikerna endast till omkring 25 o/o. Hatt- och mössfabriker
äro ej alis med. Vad slutligen den sista gruppen Annan
konsumtionsvaruindustri beträffar inrymmer den tillverkning av glödlampor,
radioapparater, musikinstrument, belysningsarmatur, guld- och
silvervarufa-briker, tillverkningen av porslin, hushålls- och prydnadsglas, möbelindustri
och annan högre träförädlingsindustri, finpappersbruk och grafisk
industri, läder, sko- och gummiivaruindustri samt tillverkningen av färger,
ljus, tvättmedel och en del kemiska artiklar och annat dylikt. Materialet
omfattar för somliga delar av denna grupp upp till 100 o/0 rnen för
andra så pass lite som 15 o/0> vilket är i underkant av vad som kan
anses erforderligt.
Övriga industrigrenar, för vilka särskilda specialindex ej publiceras,
äro sådana som byggnadsmaterialindustrin, malmgruvor, metallverk,
reparationsverkstäder, kolgruvor, stenindustri, buteljglasindustri,
tändsticks-industri o. s. v. För dem ha olika beräkningsmetoder kommit till
användning.
Men alla industrier spela ej samma roll. Somliga ha större betydelse
än andra. För att få en någorlunda riktig siffra är det nödvändigt att
väga dem efter deras olika betydelse och ge åt varje industri en viss
vikt. Avgörande har härvid i princip fått vara förädlingsvärdet, varmed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
