Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10, 10 okt. 1936 - Alegård, Gustaf: Kvinnoöverskottet i Sverge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvinnoöverskottet i Sverge
509
skott. Så är förhållandet t. ex. i U. S. A. (delvis beroende på större
invandring av män), Japan, Brasilien, Kanada m. fi. länder. Den
lägsta siffra vi träffat på är för Kuba år 1919, nämligen endast 888
kvinnor på 1,000 män.1 Det högsta talet finna vi i Lettland år 1930,
där man hade 1,144 kvinnor på 1,000 män. I allmänhet kan man
säga att Sverge numera intar en relativt gynnsam ställning i detta
hänseende jämfört med andra länder. Se vi på våra nordiska
grannar, så uppvisar Finland samma siffra som Sverge, 1,027, medan
Danmark och Norge hade så pass höga siffror som 1,045 resp. 1,051.
Man trodde förr, att en befolkning, som fick utveckla sig utan
störande inverkan av krig eller emigration, skulle ha lika många män
som kvinnor. Tanken på en naturens ändamålsenliga anordning har
bl. a. grundats på det förhållandet, att man trott sig kunna konstatera
en stegring i gossöverskottet bland de födda efter större krig eller
efter utvandring, som rubbat balansen mellan könen i högre grad.
Denna s. k. naturliga kompensationstendens har man kunnat spåra
bl. a. i Tyskland efter 1871 års krig, i alla de krigförande länderna
efter världskriget 1914—18 samt efter stark utvandring i vissa
trakter i Sverge. Man har även åberopat denna teori för att förklara det
faktum, att i de för giftermål lämpligaste åldrarna äro könen i
jämvikt, trots eller tack vare mankönets övervikt i de lägre åldrarna
genom gossöverskottet bland födslarna samt kvinnokönets övervikt i de
högre åldrarna genom kvinnornas längre livslängd. Någon teoretiskt
bärkraftig förklaring på denna kompensationstendens har man likväl
ej kunnat framställa.
Av största intresse är givetvis att studera hur könsproportionen
ställer sig i de olika åldersklasserna. Följande tabell ger en överblick
över hur förhållandena gestalta sig i detta hänseende år 1932.
Äldersår Mankön Kvinnkön Överskott på kvinnor Kvinnor på 1,000 män
0— 5 .. .. 223,191 215,089 — 8,102 964
5—10 .. .. 248,017 238,551 — 9,466 962
10—15 .. .. 281,531 270,908 — 10,623 962
15—20 .. .. 276,886 266,551 — 10,335 963
20—25 .. .. 286,735 277,326 — 9,409 967
25—30 .. .. 260,527 261,433 906 1,003
30—35 .. .. 238,487 243,891 5,404 1,023
35—40 .. .. 213,839 223,032 9,193 1,043
40—45 .. . . 189,787 204,339 14,552 1,076
45—50 .. .. 177,010 189,268 12,258 1,069
50—55 .. .. 155,624 166,250 10,626 1,068
55—60 .. .. 137,870 146,591 8,721 1,063
1 Vi bortse från de av speciella förhållanden orsakade siffrorna i t. ex. Nya
Zeeland, som år 1881 hade siffran 817, eller i Australien, där man samma år
hade 852 kvinnor på 1,000 män.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
