Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11, 5 nov. 1936 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
530
In- och utrikes
ringen. Dessa planer gingo om intet, icke därför att en sådan
regering ej skulle motsvarat det parlamentariska läget, och icke därför att
denna lösning ej skulle varit till gagn för finska folket utan helt
enkelt därför, att presidenten en gång fått för sig, att det vore hans
uppgift att förhindra socialdemokrater att sitta i en finsk regering.
Man kan ta sitt kall och sin uppgift på olika sätt här i världen — den
finska presidentens sätt att förvalta sitt ämbete tillhör de mera
kuriösa.
En koalition mellan socialdemokrater och agrarer skulle i Finland
som här ha fått en mycket stark ställning i riksdagen, där dessa
båda partier ha ett kompakt flertal. En mycket önskvärd avspänning
skulle kunna ha skett. En politik syftande till förbättring av de sämst
ställdas läge borde numera icke vara av finansiella skäl omöjlig.
Tvärtom har Finlands finansiella ställning mycket förbättrats under
de sista åren. Men de sociala och ekonomiska förhållandena lämna
otvivelaktigt alltjämt mycket övrigt att önska på många håll inom
landet. Det fanns plats för samverkan.
Men herr Svinhuvud ville icke allt detta. Motsättningarna få
hellre vara kvar, samarbetet försvåras, folkets båda stora klasser
förhindras att komma varandra närmare. Följden kan måhända bli,
att en post får ny innehavare om några månader, då Finland har att
välja president.
I AMERIKA FINNAS INGA SOCIALISTER. Man kunde i
varje fall förledas att tro det, då man studerar utgången av
presidentvalet eller rättare av valet av elektorer för utseende av president.
Det är alldeles visst och sant, att något arbetarparti i europeisk
bemärkelse har Amerika icke. Det har hittills endast varit ett par
procent, som röstat med socialisterna de år det varit som bäst. Så värst
många fler var det säkert inte i år, om det ens var lika många som
förra gången.
Orsaken är helt enkelt den, att i en strid mellan två stora "partier"
råkar det tredje så lätt komma bort. Man vill inte riskera, att en
mera konservativ än nödvändigt blir väld och följaktligen föredra de
flesta radikaler att stödja den kandidat, som visat de radikalaste
tendenserna.
Det var i år Roosevelt och alltså röstade arbetarna och farmarna på
honom först och främst. Då detta skrives äro röstsiffrorna ännu ej
kända, men det förefaller, som om Roosevelt skulle ha fått omkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
