Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11, 5 nov. 1936 - Backlund, Jr, Sven: Estlands läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Estlands läge
551
ten Tyskland genast inregistreras som en fientlig hållning mot den
vänligt sinnade parten Ryssland. Och vice versa.
Många ester anse att denna utrikespolitiska hållning är farlig
genom sin försiktighet och att Estland i stället skall försöka att hålla på
rätt häst. Men hos det estniska folket i allmänhet väcker denna
politik genklang. Man har ingen större sympati för någondera parten.
De ryska tjänstemännen och de tyska baronerna ha spelat en alltför
stor och en alltför osympatisk roll i deras tidigare historia. Skulle
en antydan våga framkastas åt vilket håll oviljan är minst, så tycks
det vara Ryssland. Det är den tyska minoriteten, som trots att den
endast omfattar 15,000 själar, men har en framträdande roll i
merkantila och intellektuella yrken, som har misskrediterat Tyskland
genom att visa stora sympatier för Hitler och i flesta fall även för
hans pangermanistiska politik. Man får inte glömma att de tyska
baronerna, då de kände sitt feodala övertag hotat under frihetskriget,
med alla medel försökte förråda det land, som de tillhört sedan
århundraden tillbaka.
I sin trängda ställning är det klart att de baltiska staterna närma
sig varandra. Många pakter ha upprättats om gemensamt
uppträdande i utrikespolitiska spörsmål, framför allt det som gäller
nationernas förbund. Litauens två ömma punkter, Vilna- och
Memelfrå-gorna ha dock försiktigtvis ställts utanför. Känslan av
samhörighet är trots den gemensamma historien icke så djup som t. ex. mellan
de nordiska staterna. Det estniska språket som har stora likheter
med finskan, skiljer sig lika mycket från lettiska, som t. ex. svenska
från polska, vilket naturligtvis lägger stora hinder i vägen för en
närmare kontakt mellan folken. Då estniska skribenter, som äro
motståndare till Pätsregimen, dessutom ha för vana att indirekt kritisera
förhållandena i sitt eget land med svartmålningar av diktaturerna i
Lettland och Litauen — svartmålningar som äro långt ifrån
grundlösa — är det baltiska samarbetet icke särskilt populärt ute bland
folket. Tendensen går dock i riktning mot större förståelse.
Den nya linjen i estnisk politik, och den är starkt markerad, är
att stärka kontakten med de nordiska länderna. Med Finland har
Estland alltid haft många beröringspunkter tack vare den språkliga
och kulturella likheten, men man vill nå ännu längre. För Sverge
har esterna den största sympati. Den svenska perioden i Estlands
historia räknas som en av de lyckligaste, trots att Karl XII :s krig
ödelade Estland mer än vårt eget land,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
