Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11, 5 nov. 1936 - Litteratur - Oljelund: Arbetarna och företaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
561
medlingsförslaget godkänts». Förhåller det siig på detta sätt, framstår
Upplysningskravet särskilt viktigt från nationalekonomiska synpunkter.
I fackliga kretsar möter man ofta den uppfattningen, att striden
mellan kapital och arbete ii det nutida samhället kan upphävas endast
genom införandet av ett nytt samhällssystem,. Gentemot dessa åsilkter
ställer sig författaren mycket kritisk. Ty inom varje ekonomiskt system
måste det ligga i arbetarens, intresse att söka erhålla den högsta möjliga
lön, och efter vilka grunder sk:a denna lön utmätas i ett samhälle, där
penniinglönesystemet kvarstår? »Det förutsätter, att man kan beräkna
värdet av arbetarens arbete. Det behövs imga utredningar för att visa
omöjligheten av detta.» Även i ett socialistiskt samhälle måste
kapitalet förräntas och det förbrakade ersättas, och avsättningen för sådana
ändamål måste alltid bli mer eller mindre godtycklig. »Motsättningen
mellan kapital och arbete kan aldriig upphävas, så snart det blir fråga
om att fördela ett överskott mellan två parter eller att beräkna den
rätta lönen och den riktiga räntan.» Som bevis för påståendet räcker det
tned att hänvisa till Ryssland, där motsättningen mellan kapital och
arbete kvarstår, ty varför skulle man annars behövt upphäva strejkrätten?!
Även inom de rena samhällsf öretagen är problemet olösligt; K. F.i
blir ju även det då och då föremål för strejker. Dock synes
författaren här vara alltför skeptisk. Det nuvarande samhället bygger på
klassmotsättningar, och med dessas avskaffande genom socialismen, med den
fulla demokratins erövring, solidaritetskänslans utveckling och
vinstmotivets ersättande med tjänstmotivet synes starka skäl tala för
möjligheter-nia av en avspänning även mellan kapital och arbete. Ej heller vill
författaren erkänna den ryska planhushållningens överlägsenhet i jämförelse
med friare företagsformer, emedan kostnaderna skulle ha blivit mycket
Stö-rre. Men frågan är, om den fria företagsamheten på samma tid och’
med samma folkmaterial lyckats lika bra, vartill kommer att
5-årspla-nerna genomförts med socialistiska mål som riktpunkt och fostran av
arbetarklassen i samma anda.
I slutkapitlet skisseras några vägar, på vilka en större harmoni
skulle kunna skapas mellan arbetare och företagare. En av de främsta
orsakerna till arbetarnas missnöje äro lönerna, och det hemlighetsmakeri!,
som arbetsgivarna i eget intresse bibehålla, är icke ägnat att häva
vantrevnaden. En ekonomisk-statistisk undersökning av dessa dimhöljda
områden borde i samhällets och arbetsglädjens namn företas, och inga
egoistiska beräkningar borde här få stå hindrande i vägen. Man har ali
anledning tro, att större verklig kännedom om företagets ekonomiska
läge skulle skapa en större solidaritet mellan arbetaren och företaget.
De »näringsstudier» vartill socialdemokratiska ungdomsförbundet tagit
initiativet kunna bidra härtill. Den snabba rationaliseringen har därtill
skapat en hel räcka nya problem, som hittills alltför lite beaktats aV
fackföreningarna. På grund av rationaliseringen ha endast ett fåtal
nya fabriker byggts under de senare åren. Hygienen på arbetsplatserna
har därför ofta blivit bristfällig, vilket jämte arbetets jäkt och
enformighet skapar oiust inför arbete och arbetsplats. Genom att bidra
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
