Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11, 5 nov. 1936 - Händelser och spörsmål - Socialstyrelsens hembiträdesutredning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Socialstyrelsens [-hembiträdesutredning.-]
{+hembiträdes-
utredning.+}
Hemmets frågor, som vid en valrörelse också i
någon mån ikan intressera politiker och statsmän, tycks
i år ha en möjlighet att stanna i förgrunden
också efter valet. Det gäller inte bara hos oss. I Norge
genomför arbetarregeringen kurser i husmorsutbildning och sätter en
kvinnlig konsulent till byråchef för ett hemdepartement. Vart landsting
får sin utbildningsnämnd och ett tjugotal vandringslärarinnor anställas
som också ska besöka hemmen som konsulenter. I Danmark är, enligt
vad jNya Dagligt Allehanda i ett par artiklar meddelar, reformer i full
gång, isom syfta till hembiträdeseländets avhjälpande. Den som
under årtionden i Skåne hört de danska husassistenternas liv såväl som
den manliga lantarbetarens skildras som ett exempel på hur arbetskraften
oskäligt exploateras och sett alla annonserna efter arbetskraft i skånska
tidningar, undrar inte på, om radikala medel behövs. Man tycks
främst ta sikte på utbildningen:, försöka få någon standardutbildning,
styrkt med certifikat, ett normalkontrakt, som reglerar löne- och
arbetstidsförhållanden t. ex. genom att stadga övertidsbetalning, när
arbetet överskrider överenskommen tid. Därmed kunde vinnas att
arbetet koncentreras i möjlig mån: inom en viss tidsram. Egen bostad
för den anställda och större möjlighet att komma över i allmänt
arbete av liknande slag skulle höja yrkets anseende och den arbetandes
större säkerhet för framtiden. En skiljenämnd, som kan slita
uppkomna tvister, är ett annat av den tillsatta kommissionens förslag.
Allt detta skulle innebära en välbehövlig rationalisering av yrket. Den
smidiga anpassning, som ett dansikt hembiträde framhåller soim önskvärd
vid de mycket skiftande hjälpbehoven, borde ett sådant system inte
utesluta, och hennes förslag om en av arbetsgivare och hembiträde
gemensamt uppgjord arbetsplan tycks vara något att ta fasta på.
Också hos oss sitter en kommiitté, som snart väntas komma med
ett första resultat om utbildningen. Som, vägledning till den diskussion
detta antagligen för med sig, kan den av socialstyrelsen nu utgivna
utredningen om arbetsförhållandena inom det husliga arbetets område
tjäna. Den ger en god uppfattning om yrkets omfång, tillgång och
efterfrågan på hembiträden av olika slag och mer tillfällig städ- och
tvätthjälp, arbets- och fritider, löner, bostadsförhållanden etc. Man
märker, att materialet vanit ganska skiftande och svårt att ordna in i
statistiska kolumner. Om ibland de upplysningar som ges t. ex. om
utbildningen och fritiden bli ganska summariska, bör det ju knappast
förvåna. Likväl undrar man, när man läser i frågeformulären:
Förekomma vanlii|gen bestämda fnitider? om inte någon förklaring av
begreppen vanlig och bestämd varit önsklig, eller om inte det senare i
behandlingen använda »regelmässiga» varit bättre, för att inte rent
av säga »överenskomna» och »därutöver». Trots sådana svårigheter,
som måste möta på ett förut obehandlat område med så växlande an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
