Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12, 15 dec. 1936 - Kinberg, Olof: Kriminalpsykologi och kriminalpolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stycken ur bibeln. Hustrun ansåg det nödvändigt att mannen blev
omhändertagen för vård, nykterhetsnämnden däremot ansåg det
olämpligt att, såsom hustrun ifrågasatt, anmäla honom å Hjälpbyrån för
psykiskt sjuka. Vid undersökningen visade sig att Pettersson sedan
flera år lidit av sinnessjukdom (Schizophrenia).
I många fall skulle en kriminalpsykologisk syn på
brottslighetsproblemet hos rättsskipningens handhavare kunnat förebygga svåra
brott.
II. För ett par år sedan begicks i Sverge ett rånmord på en
ensamboende, åldrig man. Efter en del bekymmer lyckades polisen gripa
mördaren, Svensson. Eftersom mord enligt svensk lag obligatoriskt
medför undersökning av sinnesbeskaffenheten kom Svensson i sinom
tid till Rättspsykiatriska kliniken för undersökning. Det
befanns nu att han tillhörde en familj som var väl känd på kliniken.
En bror till honom, en bekant inbrottstjuv och dynamitard, hade
nämligen några år tidigare vårdats där för en svår sinnessjukdom
schizofreni, och sedermera överförts till ett statshospital. En annan bror
var likaledes en känd stortjuv och dynamitard. En tredje bror har
många gånger undergått straff för bedrägerier och stölder, för att
slutligen såsom abnorm intagas å förvaringsanstalten i Norrköping.
Modern var straffad för olaga befattning med sprit. När man tog
reda på Svenssons förhistoria befanns det att han hade en lång rad
olika brott bakom sig (stölder, förfalskning, våldsbrott). Av särskilt
intresse var att han år 1930 hade begått ett misshandelsbrott under
säregna omständigheter. Han hade nämligen i en norrländsk
småstad någon tid sammanbott med ett tvivelaktigt fruntimmer och
tillsammans med henne bedrivit en del spritsmugglingsaffärer. I
samband med dessa "affärer" ansåg han sig ha en ekonomisk fordran
på sin smugglingskompanjon, vilken hon emellertid vägrade
godkänna. En dag infann han sig nu i hennes bostad för att söka utfå
sin förmenta eller verkliga fordran. Då hon fortfarande avvisade
honom råkade han i ett tillstånd av fullständigt ursinne och angrep
både kompanjonen och en annan kvinna som tillfälligtvis befann sig
i huset med en yxa, och endast genom en tillfällighet lyckades de
undgå att bli ihjälslagna. Utan att låta företaga någon undersökning
av Svenssons sinnesbeskaffenhet dömde domstolen honom till 1 år
och 3 månaders straffarbete.
Man måste sannerligen vara psykologiskt både blind och döv för
att inte förstå att den som uppför sig så som Svensson gjorde måste
vara en högst abnorm och farlig person. Man måste också ha en i
vår tid oförlåtlig övertro på straff såsom botemedel mot brott för att
inte begripa att man genom att avfärda Svensson med en dosis
straffarbete inte kunde böta den farlighet som hans uppförande så
handgripligt avslöjat. Hade domstolen haft någon tanke på den brottsliga
individen och inte bara på brottet och sträf fmätningen, så hade den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
