Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12, 15 dec. 1936 - Langlet, E.: Kolossen på lerfötter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kolossen på lerfötter
619
förhärjade och försvagade Kina åsågos som bekant av Europa och
Amerika med huvudskakningar och tillknäppta händer; över den
kommersiella offensiven höjdes lite varstans ramaskrin, men ledde
icke på något håll till motåtgärder.
Författaren till dessa rader vill icke påstå sig ha grundligt studerat
Fjärran Österns frågor och förhållanden och saknar i varje fall
för-stahandskännedom om läget. Men jag har alltid haft en instinktiv
känsla av att Japans styrka och japanernas duglighet varit högt
överskattade i Västerlandet.
Här har det moderna Japan å ena sidan omsvepts av en slöja av
falsk geisha- och körsbärsblommeromantik, å andra sidan har
japanernas förmåga att tillgodogöra sig den västerländska teknikens,
särskilt krigsteknikens, landvinningar varit föremål för kritiklös
beundran, icke minst i England och Tyskland, liksom också deras
nedärvda feodala dygder, samuraimentaliteten och bushidosystemet,
företeelser, som i själva verket torde ha varit begränsade till ett
mycket tunt överklasskikt och de individer den tagit i sin tjänst och
dresserat. Den förra förefaller behärskad av det mest utpräglade
slavdrivar- och utsugarkynne världen haft att uppvisa; de senare att ha
hämtats ur den stora förslavade bondemassan, som lever under
svältgränsen och blott känner en verklighet: blind, oreserverad,
reflexionslös lydnad inför överhet, föräldrar och förmän av vad slag
de vara månde.
Denna Europas aktning och uppskattning av japanerna som
individer kom deras kraftutveckling efter världskriget att framstå som
så mycket farligare.
Att Japans ekonomiska expansion haft två sidor synes man i
allmänhet kommit att tänka på först under de allra senaste åren. Vid
talet om japanska varors framträngande på världsmarknaden måste
två saker hållas i minnet. För det första att det totala värdet av
Japans export ännu inte nått det dubbla av Sverges, ehuru Japan
har över tio gånger så stort innevånarantal: den är alltså ännu inte
av någon överväldigande storleksordning. För det andra att Japan
alltsedan världskrigets slut ständigt importerat mer än det
exporterat. Valutadeprecieringen är i själva verket ett förtvivlat steg för
att möjliggöra för exporten att hålla jämna steg med importen, för
att skaffa medel att betala den senare, som i främsta rummet går åt
till ett improduktivt ändamål: krigsmaktens utbyggande.
Att de militära utgifterna i Japan sluka större del av statens
budget än i något annat land torde vara bekant: nyligen meddelade
ett telegram från Tokio, att utgifterna för krigsväsendet i 1936—37
års budget upptagas med 1,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 46 %
av samtliga statsutgifter. Och i Japan liksom i andra militärstater
torde en icke ringa del av övriga utgifter indirekt tjäna militära
syften. |
Det är klart, att både handelsbalans, betalningsbalans och
statsbudget under dessa förhållanden år efter år uppvisa brist, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
