Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12, 15 dec. 1936 - Langlet, E.: Kolossen på lerfötter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
620
E. Langlet
måste täckas genom lån. Under de senaste sex åren ha endast en
tredjedel därav kunnat upptagas inom landet och dock har den
inhemska statsskulden under samma tid vuxit med 50 % till omkring
10 miljarder kronor — siffrorna äro hämtade ur engelska
handelsattachéns i Tokio nyligen avgivna rapport till London, som ger en
dyster bild av Japans statsfinansiella och ekonomiska svårigheter.
Man kan förstå att de stora investeringar, som gjorts i den
dyrbara krigsapparaten i förening med japanernas oavbrutna
framgångar i militära äventyr, givit rikligt stoff till legenden om deras
militära betydelse.
Man behöver icke betvivla, att japanerna av den härskande klassen
utmärkas av målmedvetenhet, beslutsamhet och handlingskraft, av
energi och flit, att de ha förmåga att leda, organisera och framför
allt imitera. Men dessa egenskaper — icke minst därför att de blott
torde förefinnas hos ett fåtal till pliktkänsla och självuppoffring
fostrade individer — förslå icke att grunda ett världsvälde på, särskilt
om dess bas skall vara ett land, som saknar alla de råvarutillgångar
på vilka en ekonomisk stormakt och en modern krigsmakt måste
byggas upp.
Det moderna Japans framgångsrika krigshistoria tar sin egentliga
början med rysk-japanska kriget. Den tsarryska stewarden
Novikov-Pribojs utomordentligt fängslande arbete Tsushima (Allen &
Unwin, London 1936) blottar så beklämmande interiörer från den
tsarryska flottans bedrövliga tillstånd och ledning under detta krig, att
man knappast kan tänka sig hur den motståndare skulle varit
beskaffad, som icke kunde ha förintat amiral Rosjestvenskis eskadrar
1905 — även med ogynnsammare utgångsläge och under sämre
styrkeförhållanden än amiral Togos — dennes stora förtjänster som
ledare skola därmed icke förringas. Jag har icke detaljerade källor
över händelseförloppet i det rysk-japanska lantkriget framför mig,
men vill minnas att japanernas framgångar i detta voro av så
tvivelaktigt värde, att president Roosevelts medling och freden i
Portsmouth blevo lika välkomna för dem som för ryssarna. Den ryska
armén hade redan reorganiserats och stod i norra Mandsjuriet färdig
till ett avgörande slag, som sannolikt skulle ha vänt bladet till dess
förmån, då revolutionen i hemlandet gjorde regeringen benägen till
fred.
Och under världskriget lyckades några tusen tyskar hålla stånd i
månader mot en mångfaldigt större och utomordentligt välrustad
japansk armé. Men det mest överraskande var kanske utgången av
japanernas brutala överfall på Sjanghaj 1931, "som skulle bereda
även den japanska flottan ett tillfälle att hölja sig med ära på
kinesernas bekostnad. Den glade, jovialiske amiral Shiozawa lovade att
inom 48 timmar köra ut kineserna från förstaden Tjapej, som ju
skulle bli första angreppspunkten. Han trodde att kineserna skulle
springa vid första salvan, men däri tog han miste. Det skulle komma
att taga 34 dagar och nödvändiggöra avsändandet av ytterligare flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
