Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12, 15 dec. 1936 - Händelser och spörsmål - Roosevelts seger - Sovjets författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål
633
listerna ett amerikanskt arbetarparti, som hade Roosevelt på sin
valsedel. Det hade gått lika bra att rösta med demokraterna, såsom dessa
väljare förmodligen förut varit vana, men likafullt fick detta arbetarpartis
lista 300,000 röster.
Ganska tydligt är, att landets vänsterelement slutit upp kring Roosevelt.
Om detta kan göra det demokratiska partiet till ett radikalt parti är
därför icke säkert. Demokraterna i t. ex. södern äro allt annat än
radikala, medan de i t. ex. Washington längst uppe i nordväst ha ett
nästan socialistiskt program. Det kan ju f. ö. icke sägas om Roosevelt
heller, att han är någon radikal, men han var ganska säkert den mest
radikale som i år hade utsikt att bli väld, och det avgjorde de flestas
ställningstagande och förklarar de mera radikala kandidaternas
misslyckande.
Det är därför ganska visst, att miljoner väljare stå till vänster om
Roosevelt. Hur de komma att ställa sig nästa gång är ovisst. Ta
demokraterna då en radikal kandidat, stanna de kanske kvar, om inte
synas de nu vara tillräckligt många för att ett tredje parti, ett radikalt
parti skulle kunna ha vissa utsikter. Risken att få en reaktionär
föreligger givetvis alltid med det valsystem, som gäller, men äro båda
huvudkandidaterna lika konservativa, kan ju den ena utgången vara så
god eller så dålig som den andra. Då kan tiden vara lämplig att
lägga grunden till det vänsterparti, som landet behöver.
I Tidens julihäfte redogjordes för det förslag till ny
grundlag, som av den tillsatta författningskommissionen
under Stalins ledning framlagts. En extra inkallad
rådskongress, som sammanträdde i slutet av november, antog den 5 dec.
förslaget med en del ändringar. Större delen av dessa ändringar voro
av rent formell natur, men ett par av den vikt, att de böra omnämnas.
Författningsförslaget har under de gångna månaderna livligt
diskuterats ute på möten och församlingar. Om man enbart håller sig till
kvantiteten möten och diskussioner, bör förslaget ha blivit så
genomdiskuterat, som det rätt gärna kan ha varit möjligt. Sovjetpressen
uppger, att det hållits mer än en halv miljon möten för att nagelfara
förslaget och att 36 miljoner personer deltagit i diskussionerna. Det
förefaller, som om praktiskt taget varje invånare skulle ha yttrat sin
mening och som om genomsnittligt 72 diskussionsinlägg skulle ha
förekommit vid varje möte. Låtom oss hoppas, att de varit korta. Och
resultatet säges ha blivit, att det framfördes 154,000 ändringsförslag.
Även om många varit likalydande, bör det utskott eller kommission, som
haft att ta del av dem, ha haft en hel del att göra. Att till slut
endast 43 ändringar vidtogos kan synas en skäligen mager följd av så
mycket arbete. De många projekten tas emellertid som bevis för att
Sovjets demokrati är en verklig demokrati.
Av de 43 ändringarna i förslaget rubricerade Stalin endast sju
såsom varande av större vikt. Den första gäller de kollektiva
jordbruken. I förslaget stod, att den jord ett kollektiv brukade var upp-
Sovjets
författning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
