Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 25 aug. 1937 - Händelser och spörsmål - Estland av idag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412 Händelser och spörsmål
kriigsåren förklarar i sin måni det överallt påtaigliiga förhållaindet att så
måntga kvinnor sysselsättas ävem i griovarbete. Det gäller inte bara
gatsopniing och renthålliiiinig. I det mondäna Pärjiu slogs gräset i somras
i de stora parkernai uteslutande av kvininor, och kvinnor sysselsättas
också imed byggnadsaiibete, brädgårdsaribete o. dyl. saimt naturligtvis; i
stor lUtsträcknlng med lantbruksarbete — main. är inte så förfärligt långt
från gamla Rysislaind! I vårt lainid vore det niu en sensatiion att få se
en! bruksisimäcka. I Estland är det kinaippaist så. I Sverge ser man sällan
kviinmor köra till kvannen eller ensaimima göra marknaidsresor. I
Estland där ,f. ö. (marknaderna spela em oerhört mycket större roll än
i Sverge — är det allmiänit. Kvinmoarbetet är iinget ovanligt. Man synes
göra eni dygd av nödvändiighdtem. Estlands kvinnoöversikott är f. ö.
animärkniingsvärt stort. Det finns enligt statistiken 1,130 kvinnor pr
1,000 mäni, det högsta antalet ii världen näst Lettland som samimia år
(1934) hade 1,144. Trots att födelseöversikottet är ringa, 1 promille
år 1935, symes en förs’kjutniing i gynnsaimimare riktniimg dock ske,.
Om Estland sålunda lifoke har arbetsilöshet utan’ tvärtom god
syssel-sättniing följer därav inte att lönerna äro goda eller levnadsstandarden,
hög. Tvärtom. Både tidlönier och reallöner äro låga. Månadslöner på
60—100 estnisika kronor betraktas som godai, i många fall som utmärkta.
Kvinnliga fabriks arbetare torde i genomsnitt förtjäna 20—25 senti i
tiimmen, vanliga grovarbetarfei cirka 2 ,kr. ipr dag och yrkeslärda arbetare
2—4 kr. pr dag. Åttatiimmarsdagen är genomförd. Efter svenska
förhållanden — som man dock av olika anledningar gör bäst att inte
jämföra med — är det dåligt. Efter estländska inte heller lysanda
Prisnivån synes nämligen hög i förhållande till lönernia, och den stiger
under inverkan av dein internationeIla högkonjunkturen. Detta gäller
även ^jordbruiksprodukterna, vilka anmars äro billiga. Ett devalverat
penniingväTde gör inte saikan bättre. Det kan f. ö. förtjäna nämnais
ätt il en resolution med krav på högre lönier, som antogs vid arbetare
rådens ikongress’ i, våras, påpekades att löniernia i Estland kvarstannat
på 1930 års nivå trots den oavbrutna prisstegringen. Detta läge ansågs
så mycjket orättvisare som arbetarnas produktionsförmåga är stadd i
hastiigt stigande.
Huruvida det f. n. råder brist på arbetare i Estland är svårt att bilda
siiig en säiker föreställnin,g om. Om det är bristen på ai^betare som
moti^-verat iimporten av polaciker främst till skifferoljeindustrin, i norra delen
av landet torde vara tvtiivel underkastat. På siin höjd kan, denna import
väl tjäna som maslkeriing för andra syften,. Emellertid äro dock
hundratals polslka arbetare sysselsatta vid bergverken. Förmodligen ställer
sig denna arbetslkraft billigare äni deni imhemsika och kan därmed tjäna
som ett medel att pressa de estländslka arbetarnas lönier niedåt eller i
varje fall hålla dem vid oförändrad nivå. Säikert är också att de
estländslka arbetarna inte se föjnhållandet med blida ögon och att polackernaf
själva inte alltid funnit sig väl tillrätta.
Det torde li.gga nära till hands att med anledning av vad som sagts,
härovan fråga si.g om icke eller i vilken mån dein estländsika arbetar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
