Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 20 jan. 1938 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 In- och utrikes
pandet skall få önskad effekt. Det finnes ingen anledning att ställa
sig lika oförberedd, ifall vi åter skulle utsättas för påfrestningar.
Det är långt bättre att ha de grundläggande förberedelserna
undangjorda, så att man fortare kan komma i gång.
Och göres beredskapsställningen effektiv på bred front, böra
utsikterna att undgå förödande verkningar vara så mycket större.
Strävanden i den riktningen pågå enligt trontalet, där man uttrycker
förhoppning om samarbete med det enskilda näringslivet. Det är utan
vidare uppenbart, att en koordination mellan de statliga och de
enskilda åtgärderna kan vara möjlig, men även på den punkten
bör förvisso beredskapen i tid göras i ordning, fondering ske och
planer uppgöras för nödiga och lämpliga investeringar, som
lämpligen kunna komma till utförande under en försämrad konjunktur.
Det är icke bara det, att försämringen då kan motverkas, utan
kostnaderna böra även bli lägre.
Kommunerna få i sammanhanget icke glömmas. Tillsammans
betyda de en hel del och om byggande av hus och anläggningar utföres
vid lämpliga tidpunkter kan det verksamt bidraga till utjämning.
Tidigare har man tyvärr haft rätt ringa förståelse för detta, men de
sista åren torde väl ha lärt åtskilligt. Det finns all anledning att hålla
igen under högkonjunkturen och öka takten, då denna synes vilja
mattas. F. ö. torde väl staten ha i sin hand möjligheter att inverka
på besluten och förmå kommunerna till samverkan vid de önskade
tillfällena utan att den kommunala självstyrelsen trädes för nära.
Från högerhåll har det under flera år yrkats på ett avskaffande
av de s. k. krisskatterna, d. v. s. de skatter, som främst drabba de
större inkomsttagarna och de större förmögenhetsägarna. Även i år
träder man på den kanten in för en skattesänkning, men man har
åtminstone i det praktiska yrkandet ändrat hållning och begär nu
sänkning av den allmänna inkomstskatten. Det motiveras med att
en skattelättnad, som kommer många till del, bör få en bättre
psykologisk verkan. Det förefaller, som om det borde ha varit fallet även
tidigare, men det må vara en sak för sig. Politiskt sett är en dylik
verkan kanske mera önskvärd i år, då val stå för dörren.
Otvivelaktigt har man rätt i att skatterna skulle kunna minskas,
om man bara ser till budgetens balans för ett enstaka år.
Budgetförslaget slutar nämligen med ett visserligen ringa men dock
överskott. Det är klart, att man skulle kunna räkna snålare. Ser man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
