Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 20 jan. 1938 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 In- och utrikes
balansen över en längre period och fruktar man verkligen, som
somliga säga sig göra, att statsinkomsterna skola endast med svårighet
förslå under de kommande åren, ja då tyckes det, som om det skulle
föreligga goda skäl för att icke vid första tillfälle sudda ut möjliga
överskott. Det kan ju då icke dröja länge, förrän man åter måste
tillgripa en skattehöjning. Om sådana förutsättningar äro riktiga,
förefaller den förnuftigaste linjen vara att icke ändra, men det får
förstås icke samma "psykologiska" verkan.
Men bortsett därifrån synes en balansering över en period, som
är längre än ett år, vara att avgjort föredraga. En konjunkturperiod
är en bra mycket lämpligare budgetperiod. Det skall icke nekas, att
den av klara skäl är betydligt svårare att överblicka och att ett sådant
övenblickande är svårare, då man saknar detaljerad erfarenhet om
det lämpligaste tillvägagångssättet, men det har ju dock visat sig
vara möjligt en gång, då man dessutom nödgades starta utan
medvetna förberedelser. Det borde ju då också kunna göras, om man
från början ställer upp det som mål. Det kan naturligtvis sägas, att
det kan gå lika bra på det ena sättet som på det andra, att det icke
föreligger någon principiell skillnad mellan att starta med lån, som
sedan, då inkomsterna flyta rikligare, avbetalas, eller att börja med
att lägga upp större eller mindre fonder, som förbrukas då
inkomsterna sina för att åter fyllas, då så blir möjligt. Men nog är det
icke ur vägen, att staten från början har något att ta av. Också det
kan ha en psykologisk verkan. Det är nog faktiskt så, att den som
har tillgångar, fast å andra sidan också skulder, betraktas såsom mera
solvent än den som inga tillgångar har fast mindre skulder. De så
att säga mera synliga tillgångarna inverka. Något annat gäller
näppeligen för staten. Har den synliga tillgångar ter den sig mera
stabil och förtroendegivande. Men då skall man icke med all gevalt
söka hindra att sådana synliga tillgångar uppkomma bara därför att
man politiskt sett känner sig vara i en trängd situation.
Somliga säga sig också frukta, att den hårda beskattningen skall
verka hindrande för näringslivets utveckling. Kapitaltillgången
minskas och därmed försvåras investeringarna. Företagsamheten
sinar och inkomsterna minskas. Den situationen kan väl inträda,
men ingen kan med sanning hävda, att den har inträtt.
Kapitaltillgången är tvärtom riklig och mycket riklig, så att de låga räntorna
tendera att än ytterligare pressas ned, och vinsterna äro förvisso
icke små inom näringslivet. De bokslut, som hunnit framläggas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
