- Project Runeberg -  Tiden / Trettionde årgången. 1938 /
48

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 20 jan. 1938 - Litteratur - Böök: Bil till Belgien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48 Litteratur

sel, Bissing, en telegrafisk order från stora högkvarteret att omedel^
bart leverera 20,000 belgare i veckan att sättas in som arbetare i olika
tyska industrier, som hade behov av arbetskraft. Bissing genmälde, att
han av olika skäl fann det svårt att leverera mer än 8,000 man i veckan
och hemställde vördsamt, att miänniskoexporten åtminstone tills vidare
skulle begränsas till denna siffra.

Låt oss se, hur Böök återger dessa händelser! Vi läser på s. 176:
»Planen till dessa deportatio.ner kom från Rathenau och genomdrevs av
Ludendorff, medan till exempel gemeralguvernören Bissing förenade
sig med det flandriska rådet i motståndet.» Varför ska hela skulden
för deportationerna vältras på Rathenau och varför ska Bissing rentvås?
Jag tror, att åtminstone svaret på den första frågan inte är svårt att;
finna. Rathenau förenade sig vid krigets slut med dem, som krävde
demokratiskt statsskick i Tysikland, blev riksmiiniister och sökte som sådan
återuppta de genom kriget avbrutna händeIsförbindelserna med de f. d.
fienderna. Och förresten var han jude. Kort sagt: Walter Rathenau
lönn,mördades 1922 av män ur kretsar, som arbetade för samma ideal
som Hitlers då äninu unga organisation. I Hitler-Tyskland har ärestoder
rests till åmininelse av dessa fega lönnmördare, och Rathenaus notering
i Tredje riket är så låg som möjligt.

Om Bissing skriver Böök i ett ainnat sammanhang, att han under sin
verksamhet som generalguvernör i det av tyskarn,a besatta Belgien strängt
åtlydde folkrättens bestämmelser: »Bissing gick lugnt och besinniingsfullt
till väga, och han hade som rättesnöre Genévekonventioiniens bestämmelser
om vad som för en ockuperande makt är tillåtet eller förbjudet. Först
och främst inriktade hain sig på att förvandla det franskspråkiga
universi»-tetet i Gent till ett flamländskt därmed uppfyllande ett av
flamJän-darnas centrala krav.» (s. 173—174). Ska man tolka uttrycket »först och
främst» så att generalguvernör Bissing inte hade några mera trängande
göromål i Belgien än att öka möjligheterna till högre bildning för
flamt-ländama — flamländarna som just vid denna tid antingen låg i
skyttegravarna och försvarade sitt land mot inkräktaren, deporterades av
tyskarna till tyska ammunitionsfabriker eller av samme Bissing
ställdes upp mot muren för att dö som »franktirörer» eller »spioner»? Eller
tror inte förf. trots allt att generalguvernör Bissing betraktade
deportationerna och arkebuseringarna som ett ämnu viktigare göromål än
tillgodoseendet av flamländarnas behov av högre bildning? På denina fråga
emotses ett svar från författaren till »Bil till Belgien».

En annan fråga: har författaren besökt den stämningsfulla lilla
gravplats i Gent, där ett hundratal av Bissings offer sover den sista sömnen?
Deras brott bestod i att ha underhållit förbindelser med sina vid fronten
kämpande bröder. Generalguvernören lät utan vidare arkubesera dem
under stark jäsning i den stora, flamländska staden. De dödas sista brev
till sina anhöriga förvaras i en monter i ett kapell, som har upprests på
platsen för Bissings rättsskipning, och den gata som leder dit bär numera
namnet martyrernas boulevard.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:19:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1938/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free