Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 20 jan. 1938 - Händelser och spörsmål - Budgeten - Akademiker och fackföreningsmän diskutera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jländelser och spörsmål 52
täckas med de större inkomster, siom ma;n beräkmar skola inflyta under
nästa budgetår. Så gott som samtliga skaltter beräknas ge mera än i år.
vilket framför allt gäller inkomstskattan, som ju utgår på de inkomster,
som redan intjänats. Det gäller också t. ex. tobaks- och spritskatttema,
medan däremot tullarna bibehållits vid oförändrad siffra.
Inkomsterna från kapitalfonderna visa ej saimma ökning och i en del
fall tvärtom minskning. Det har samim<a grund som föranlett ökade
utgifter, nämligen prisstegringen och ökade löiner. Om inkomisterrna för
t. ex. de affärsdrivande verken ej miera avsevärt ökas men utgifterna
stiga, måste ju nettot bli mindre.
I alla fall räcka som siagt de beräknade inkom(sterna till för att täcka
den större utgiftssumman och det blir t. o. m,. något över för ett på
förhand beräknat överskott, också det en nyhet i samband mied den nya
uppställningen av budgeten. Förr kalikylerade man alltid m/ed jämin
balans., men nu lägger man in ett beräknat överskott. Lika Litet som det
tidigare alltid gick jämnt ihop, då det slutliga budgetutfallet redovisades,
lika litet är detta beräknade överskott säkert, men det innebär ju allrid,
att det finns en viss marginal att dra på.
Nämnas bör slutligen en särskild tilläggsstat om 24 milj., som också
framlagts. Den har tillkommit för att täcka utgifter i löpande riksstat,
vilka stigit utöver vad man under förra riksdagen hade beräknat, och
för att snabbare ställa medel till förfogande för vissa öinskvärda åtgärder.
Äninu en budget är att vänta, nämligen en krisberedskapsbudget,
avsedd att kunna tas i bruk, om konjunkturen s!kulle utveckla sig i
försämrande riktning. Lämipliga arbeten skola då föreslås samt rätt till
upplåning att täcka kostnaderna, så att de motverkande åtgärderna snabbt
skola kunna komma i gån^.
Budgetförslaget inineibär förvisso en paus i det sociala reformarbetet i
den mån reformerna belasta statens finanfsier. Det hindrar ju inte att
andra reformer kunna vidtagas. Skälen till utgiftsibegränsmingen kunna
sägas vara två: dels att mm nu vill avvakta och se hur det ställer sig
med relationen mellan inkomster och utgifter och dels att det knappast
kan sägas, att det nu föreliigger så värst många färdiga förslaig. Det
bör vara att föredraga, att se tiden an för att kunna välja mellan olika
reformer och väljja det bästa. Det kan ju i varje fall icke sägas, att
man icke genomfört något under de år som gått, och om man nu, då
konjunkturen synes befinna sig i ett labilt läge, iakttar ökad försiktighet,
bör det också vara berömvärt.
Akademiker oeh
fackförenin gsmän
diskutera.
Mellan jul och nyår var 60 studenter och 20
fackföreningsledare från de skandiaaviska
länderna samlade till »Nordiskt socialvetenskapligt möte»
på LO-skolan i Brunnsvik. Liksom förra året hade
mötet bekostats av Landsorganisationen i Sverge. Denna gång var även
resp. grannländers fackliga huvudorganisationer representerade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
