Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 20 jan. 1938 - Händelser och spörsmål - Akademiker och fackföreningsmän diskutera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jländelser och spörsmål 54
begräiDsade försök. För finatnsiieringein kunde man till en början tänka
sig att vissa medel, som nu tillföras jordbruksregleringarna, finge
komma till användning, eftersom avsättningsökningen kommer
jordbruket till godo.
Förr eller senare når man även på denina väg till en gräns, där
ytterligare ökning av livs medels konsumtio nen inte är möjlig. Minskniing
av antalet sysselsatta inom jordbruket blir därför nödvändig. Särskilt
det — i jämförelse med storbruket — allt mindre lönande småbruket bör
evakueras. Underlättandet av denna process är det stora problemet,
speciellt svårt eftersom det av sociala och politiska skäl är önskvärt att
hjälpa småbrukarna, vilket i första hand medför en tendens att hålla
dessia kvar vid torvan.
I Norge och Danmark tillkommer skuldregleringsfrågan som en
svårighet av mycket större betydelse än i Sverge: C:a 80 o/o skuldbelastning
mot 50 o/o hos oss. Danmark har dessutom att betrakta utvecklingen
på sina avsättningsmarknader i England och Tysklamd som en fullständigt
opåverkbar faktor, som omöjliggör varje framtidsplanering. Norge har
problemet att lösa självför&örjningsfrågan, men samtidigt hålla
jordbrukarna på en rimlig levnadsstandard. Detta kan endast ske genom en
utvidgning av de oekonomiskt arbetande småbruken till större brukningsr
delar, utökad jordbrukskooperation och förbättrad fackutbildning —
särskilt småbrukarna är på denna punkt starkt missgynnade — så att den
tekniska utvecklingen påskyndas.
Det är av nöden att arbetarpartierna kommer till klarhet över de
alltför litet diskuterade långtidsproblemen och lägger upp planer för
en politik på lång sikt.
Den svenska skolan inom nationalekonomin. De socialistiska
ekonomerna i Danmark och Norge är i allmänhet teoretiska marxister. Redan
vid förra mötet överenskom man att det skulle utarbetas dels en
framställning av huvudlinjerna i den moderna svenska nationalekonomin,
dels en marxistisk kritik av denna.
Diskussionen lades i huvudsak kring frågorna om konjunikturteorins
metodik. Den moderna konjunkturteorins viktigaste frågeställningar komr
ma i flera fall att föras tillbaka till Marx. Den yngre generationen svenska
nationalekonomer, de som varit med och format det teoretiska underlaget
för den svenska krispolitiken, behöver därför knappast invända något
mot den marxistiska uppläggningen av konjunkturteorin. I denna
diskussion sammanfattades denna ungefär på följande sätt.
I det kapitalistiska systemet är en obumden expansion möjlig endast
under en kombination av gynnsammia villkor, vilka i expansionens
förlopp gång efter annan upphävas, varviid man kan räkna med följande;
möjligheter:
a) Ojämn reinvestering.
b) Missförhållande mellan sparande och investering.
c) Reduktion av produktionskostnaderna för de företag som gå i spet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
