Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 20 jan. 1938 - Händelser och spörsmål - Akademiker och fackföreningsmän diskutera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jländelser och spörsmål 55
sen för den tekniska utvecklingen och därm-ed utkonikurrering av gam^
malt kapital.
d) Höjning av kapitaliseringsgraden för till reduktion av arbetarantalet
i förhållande till det totala fungerande kapitalet
e) Höjningen av den tekniska nivån ökar överskottets, totalprofitens,
andel av den totala nettointäkten i samhället i förhållanide till
lönernas andel.
f) Den ekonomiska expansionen medför vidare en tendens till ett fallande
av»profitkvoten», d. v. s,. kapitalavkastningen i förhållainde till det
växande kapitalet, trots att den förra växer i förhållanide till lönerna.
g) Slutligen kan pennLngens värde ä,ndras självständigt (närmast med
tanke på ändring i guldets produktionskostnader).
Man ville förebrå de svenska ekonomerna att i konjmiikturanalysen
undvika hänsynstagande till fördelningen av samhällets totalinkomst på
arbetslön och profit. Denina fördelning spelar en central roll i
konjunkturförloppet därigenom att den å ena sidan betingar efterfrågans
in-riktninig (av den totala profiten sparas större del än av den totala löne»*
summan) och å andra sidan betingar den a;ktuella räntabiliteten och
därmed företagarnas dispositioner. Detta undvrkande påstods grunda sig
på ideologiska skäl, en önskan att bevara en möjligast icke-politisik
karaktär. I stället för »totalprofiten» skulle man laborera med »windfall
profits», oberäknade vinster, som vore ett politiskt mera neutralt begrepp
och inte gåve anledning till reflexioner om rättmätighet och dylikt
på samma sätt som mervärdesbegreppet.
Från svensk sida påvisades, att man i den svenska nationalekonomiska
litteraturen hade analyserat samtliga de konjunkturpåverkamde möjligheter
till dis proportion al iteter som den marxistiska teorin enliigt ovan laborerade
med, och att man därvid begagnat siamtliga de ékonomiska begrepp som’
här hade framställts som centrala. Det föreligger emellertid en olikhet i
inställningen till dessa teorier och bejgreppsbildnimgar, vilken uttrycktes}
så, att den svenska skolan endast betraktar dessa som instrument vilka
icke såsom sådama ger nå/gon »insikt i tingens verkliga sammtanhang».
Begreppet totalprofit använder man obehindrat när det behövs (utan
att först behöva genoniigå någon »smärtsam process» på det
ideologiskt-psykologiska planet), men vidhåller att i många problemställningar äro
andra kategorier mera relevanta — inte minst »windfallprofits».
Andra förebråelser mot den svenska skolan var man mera överens om.
Man har undvikit att sysssla med de ekotnomiska lagarna under andra
institutionella förutsättningar och inte delta,git i den diskussiiion om
prisbildningen under socialistiska förhållanden som på sienare år försiiiggått i
Europa (Dobb m. fl.). Man har heller knappast sysslat med situdier av
struktur förskjutningarna i det ekonomiska livet. Den svensika skolans
insatser har praktiskt taget helt utförts på den dynamiska korttidsanalysena
område, men mian är ännu inte riktigt klar på sammanhanget och
förenligheten mellan denna och den nyklassiska, statiska jämviktsteorin. Den
senaire använder man då man inte kommer någonstans mied den kortsik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
