Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 20 jan. 1938 - Händelser och spörsmål - Akademiker och fackföreningsmän diskutera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jländelser och spörsmål 56
tiga förloppsanalys^in, vilket ibland för till en viss dubbelhet och oklarhet.
Man har inte gjort några allvarliga försök att lösa ekonomiska
långtids-problem, och är gentemot miarxismen närmast benägen att förneka
möjligheten av långtindsanalyser. F. ö. skulle sådana föruteätta en total
samhällsanalys — av ett slag som inte beställdes av
arbetslöshetsutredningen !
Socialpolitikens finansiering. »Ett försök till värdering av
försäkringsprincipens betydelse för det sociala reformarfbetet» hade inledaren
satt som underrubrik till sitt föredrag, vilket utgjorde en tämligen bred
materialsamling över de fimainsieringssätt som särskilt i de nordiska
länderna användas för de socialpolitiska förainistaltningarna. Det torde ha
förelegat allmän enighet med inledaren däri, att man borde överge
försäkringsprincipen, som lägger böirdorna för de sociala reformema på de
sämst ställda folkgrupperna, och övergå till en mera stocialistisk linje.
(Något som är mera aktuellt som problemställning 1 Norge och
Danmark än i Sverge där försäkringsprincipen spelar jämförelsevis mindre
roll.
I diskussionen framhölls att det aktuella problemet närmiast är om
den växande socialpolitiken över huvud skall kunma finansieras när man
nu går in för att ge den en verkli,gt inkomstomfördelainde karaktär, vilket
den måste få då dess uppgift blivit att inte bara hjälpa utan också
före>-bygga nödsituationer och höja folkkvaliteten. Man måste vara på sin vakt
mot att låta det gå som i Tyskland och Österrike, där krisen medförde
ett sammanstörtande av det socialpolitiska systemet och därmed av det
politiska system som inte hade hållit det uppe. Det gäller att göra
socialpolitiken till krispolitik och omvänt, vilket vli är på god väg att;
göra, åtminstoine i Sverge. Man övergår då från ett finans i er imgsip
roblem till ett produktionsproblem, utmynnande i socialiseringsproblemet.
Fackföreningsrörelsen och den demokratiska staten. Då numera
fackföreningsrörelsen representerar hela klassen av löntagare får konflikterna,
ett helt annat omfång och ett felgrepp kan få mycket ödesdigrare
verkningar för samhället än förr. Att då samhället, sotm i Danmark och
Norge vid vissa tillfällan, ingriper med obligatorisk skiljedom, är
naturligt men samtidi,gt farligt. Man måste vara försiktig med en Hnje
som gör de fackliga organisationerna till en apparat utan levainde inne-,
håll. För att undgå situationer där statsingrepp i arbetsstriderna
framstår berättigade inte endast inom medelklassen, som alltid känner si,g
som »tredje man», utan också inom arbetarklassen själv, är det nödvändig
med ett utvidgat solidariskt samarbete mellan alla arbetargrupper. Detta
så mycket mer motiverat som det blir allt klarare, att enskilda
arbetargrupper ensamma endast s-kenbart kunna uppnå varaktiga resultat; för
att de överhuvud skall kunna existera som maktfaktorer i arbetsstriderna
är hela rörelsens maktställning i samhället en grundförutsättning. Om
fackföreningsrörelsen i sin arbetsmarknadpolitik måste ta hänsyn till
den demokratiska statens intressen, särskilt i kritiska lägen, så bör den å
andra sidan ges nya uppgifter för att upprätthållas i aktivitet Fack-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
