Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 20 jan. 1938 - Händelser och spörsmål - Akademiker och fackföreningsmän diskutera - Valet i Rumänien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jländelser och spörsmål 57
föreningsfolket bör dras in i det sociala reformaribete som utgår från
socialdemokratin i regeringsställning, så att det iinte uppstår någon
motsättning mellan lönepolitiken och socialpolitiken eller mellan de
synpunkter som företrädas av fackföreningsledare och de av arbetarrörelsens
representanter som verka i den administrativa apparaten.
Här föreligger givetvis en mängd specialproblem, vilka diskuterades..
Eventuell reformation av lönesystemen: Lön efter levnadsikostnader eller
konjunkturer; formerna för avtalsuppgörelser; representativsystem vid
omröstningarna; »sammankoppling»; frivillig skiljedom; möjligheterna att
ge arbetarna ökat inflytande på arbetsplatsen över företagens tekniskai
och ekonomiska drift; indragande av fackorganisationerna i distributionen
av statligt krisstöd åt närin,gslivet; samarbete med jordbrukarnas och
fiskarnas organisationer.
Storbritannien, Tyskland och Nordens ekonomi. I detta ämne hade
en utförlig uppsats framlagts med en mängd material speciellt angående
den tyska handelspolitiken med dess strävanden att förbereda inlemmandet
av Norden — såväl som Sydosteuropa — i Tysklands krigshushållning.
Denna uppsats torde sedermera komma att publiceras. — På grund av
den framskridna tiden kunde ämnet knappast diskuteras. Det
underströks blott nödvändigheten för Nordens länder att förbereda inböirdes
samarbete för att å sin sida upprätthålla en neutralitetshushållning i den
sammanstötning mellan stormakts grupp erna som synes oundviklig.
Valet i
Rumänien.
Det har under de gångna åren icke varit vanligt, att en
rumänsk riksdag fått sitta mandatperioden ut. Man har
passat på att upplösa riksdagen vid något tillfälle, då man
önisikat att regimskifte, vilket visserligen sällan inineburit något annat
än ett ombyte på taburetterna samt ibland en skiftniinig i det
utrikespolitiska ställningstaganidet. Avsikten har heller aldrig förfelats, att per^
sonbytet kommit till stånd. Det parti eller den grupp, som siatt vid
regeringen, kunde vara tämligen fast övertygad om att det skulle bli möjligt
att ernå majoritet. Regeringsskiftena kommo därför heller icke efter valet,
såsom vaniligt är i de demokratiska länderna utan före.
Det har som sagt under de gångna åren icke spelat någom roll, om
det varit ett till det yttre stort eller litet parti, som befunniit sig i
regeringsställning, det har alltiid lyckats att få majoritet. Har det inte gått
med look, så har det gått med pock. För det första banade vallagen väg
för en någorlunda väl lagd allianspolitik att skapa dem nödiga
majoriteten. Den bestämmer nämligen, att det parti, eller den allians, som
når miinist 40 o/o av rösterna, s-kall ha för det första hälften av samtliga
manidat och därefter få vara med att dela den övriga hälften efter
proportionell metod. Majoriteten blev därigeimom kompakt och några
bekymmer för oppositionens farlighet behövde regeringen aldrig hysa.
Det lyckades t. o. m. Jorgas lilla grupp för några år sedan att genom
samgående med andra större gruppbildningar säkra de 40 o/o av röstermai.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
