Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 20 febr. 1938 - Kilbom, Karl: Splittringens uppkomst och enighetens återställande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8(3 Karl Kilbom
per vid sidan om socialdemokratin, grupper vilka såväl fackligt som
politiskt äro betydelselösa. I särskilt de fasciststyrda länderna äger
samarbete rum mellan olika riktningar inom arbetarrörelsen liksom
också med en del borgerliga vänstergrupper, som äro inställda på
fascismens likviderande. I Tyskland lär väl förr eller senare ett
proletärt enhetsparti komma till stånd. Under alla förhållanden förklaras
från skilda håll, att stämningen därför bland arbetarmassorna är i
tillväxt. Även i England äro krafter verksamma för återupprättande av
arbetarklassens enhet; de enligt uppgift redan detta år förestående
parlamentsvalen skola förvisso öka intresset. Betecknande är att
sekreteraren i oavhängiga arbetarpartiet, Fenner Brockvay, för inte så
länge sedan förklarade sig i princip vara anhängare av att hans parti
ginge Upp i arbetarpartiet, för den händelse detta läte sig göra.
Samgåendet av arbetarpartierna med borgerliga vänsterelement i
folkfronten i Frankrike och Spanien är även på sitt sätt bevis för
styrkan i enhetssträvandena. Naturligtvis kan dock folkfronten inte
överflyttas till Sverge. Förhållandena ligga annorlunda till här, som f. ö.
i alla länder där socialdemokratin samlat det övervägande flertalet
av det arbetande folket.
Åren före 1914 marscherade arbetarrörelsen i stort sett enigt fram
såväl fackligt som politiskt. Undantagen funno vi främst i
Ryssland, Holland, Spanien och USA. Naturligtvis fanns det olika
meningar också i andra länder i teoretiska, politiska och taktiska frågor,
men det ansågs fullkomligt självklart att det skulle finnas blott en
international. Denna lade f. ö. ned en stor del av sitt arbete på att
söka genomföra den organisatoriska enheten i länder, där arbetarna
voro uppdelade i olika partier.
Så kom emellertid krigsutbrottet och internationalens sprängning.
Särskilt i de neutrala länderna insågs mycket snart det olyckliga i
detta. Det dröjde inte så länge förrän försöken satte in att om inte
helt återställa enheten, så dock föra partierna från de två stridande
grupperingarna samman. Med krigsutbrottet slogs emellertid inte bara
intenationalen sönder, grunden lades till den efter ett par år
framträdande splittringen i varje land, krigförande som neutrala.
Arbetarrörelsen ställdes inför problem, vilka sannerligen inte voro så lätta
att lösa som vi den gången trodde. Det vore således enbart dumt
att föraeka att exempelvis de nationella känslorna visade sig sitta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
