Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 20 febr. 1938 - Balticus: De tre baltiska diktaturerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De tre baltiskä diktaturerna 89
löfte har han liksom så många andra icke hållit. Lettland befinner
sig alltså i det märkvärdiga läget, att det mitt under djupaste fred
ibefinner sig i permanent krigstillstånd men saknar författning! Den
lettiska diktaturen har urartat till en personlig despoti under Ul~
manis. Han har utnämnt sig själv till stats- och ministerpresident
och avgör alla viktigare frågor på egen hand. De övriga ministrarna
är obetydliga marionetter, som föredrager ärendena för diktatorn och
blott kan handla efter dennes direktiv. Som de flesta diktatorer är
Ulmanis besatt av storhetsvansinne och en maktgirighet, som på
senaste tider tagit sig rentav sjukliga uttryck. Ulmanis har t. ex. låtit
utnämna sig till "Ledare av det lettiska folket". Dagligen odlas i
skolor, föreningar och press en skrattretande ledarkult. Ulmanis
hälsas, prisas och besjunges oavbrutet. För alla politiskt tänkande
människor i Lettland är det bekant, att denne genom en statskupp
själv-bakade ledare under den förfascistiska tiden varit inblandad i flera
bankkrascher och finansskandaler, att man före omstörtningen kallade
honom för "Korruptionens fader" och att han uppgives vara
homosexuell.
En tid föreföll det, som om man önskade omvandla Lettland till
en korporativ stat enligt italienskt mönster. Under åren 1934—36
har diktaturen grundat flera Ständerkammare för jordbruket, för
handel och industri, för hantverket och för industriarbetarna. Den
31 december 1935 dekreterades en lag om ett statligt näringsråd.
Detta skulle bestå av företrädare för alla fyra kamrarna och bilda
dessas högsta instans. Den likriktade pressen prisade den nya lagen
som en "ekonomisk grundlag", som skulle inleda "en ny tidsålder
för statsuppbyggandet". Också utrikesministern V. Munters
förklarade i en för utlandet avsedd artikel, att den nya lagen innebar
"Lettlands statliga organisation i form av en ståndsrepresentation för
folket". Redan har två år förflutit sedan denna lag utfärdades, men
diktatorn har ännu icke skapat det statliga näringsrådet. De fyra
kamrarna existerar visserligen med hundrade tjänstemän och kostar
tre gånger så mycket som det lettiska parlamentet! Samtliga
medlemmar i kamrarna utnämnes av vederbörande minister. Några
rättigheter besitter kamrama icke, de får blott väcka förslag och på
begäran av statliga och kommunala myndigheter avgiva utlåtanden om
lagförslag. Det ännu icke skapade näringsrådet skall bestå av
kamrarnas huvudutskott, alltså av personer, som regeringen utnämnt.
Också detta råd får blott avge utlåtanden om av regeringen framförda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
