Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 20 febr. 1938 - Backlund, Sven: En vecka i Warszawa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En vecka i Warszawa 99
hos alla de politiska partierna, det socialistiska partiet liksom
bondepartiet dock undantagna, att skrika ut: "Vi äro de mest nationella!
Vi äro de förnämsta antisemiternaRegeringen av i dag är en
samling överstar, som hittills förgäves försökt få några massor bakom
sig. Den enda möjligheten är att slå på de antisemitiska strängarna.
Det betyder att dessa judar, man ser på gatorna, som frapperar en
med sina vackra drag, med sitt sorgsna och på samma gång
intelligenta utseende, skola svälta ännu mera, att de polska studenterna än
mera ostraffat skola få begå övergrepp mot dem, och att den
av-skillning i en sämre klass, som man redan nu börjat med vid
universiteten, skall utvidga sig till spårvagnar, till gator och parksoffor.
Polen löser aldrig sina problem med en regering, som endast finner
stöd hos folket genom sin antisemitism. Dessa överstar, som med
Pil-sudski medverkat till att bygga upp en stark folkarmé, tyckas icke
vilja förstå arbetarnas och böndernas problem. Man rör sig i
skenlösningar, då man propagerar för kolonier och emigration. Det är
icke en lösning att skicka 30,000 judar till Madagaskar, då halva
befolkningen består av bönder, som lever i djupaste elände. Polen måste
gå till grunden med sina problem, d. v. s. att de med arbetarnas och
böndernas och judarnas medverkan måste organisera samhället. Blir
Polen icke ett nytt Spanien, så kommer det också att ske.
Tills vidare förblir Warszawa en byggnadsplats, där man förgäves
ser efter en fast plan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
