Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 20 febr. 1938 - Händelser och spörsmål - Bostadsreformen i Sovjetunionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jländelser och spörsmål 109
utgiften för deiii rena. bostadsytan men utan inräknande av vatten, avlopp,
ja ibland utan inräknande av forvaltmingsavg^ifter och givetviis utan
medräknande av kostnaden för uppvärmninig, belyisning o. d. Och den så^lunda
reducerade hyran utgår efter hyresgästens inkomst, medan andra kostna^
der beiräknas på golvytans storjek eller antalet boende utan eller nästad
utan hänsyn till inkomsten. Därigenom drablba dessa kostnader särskilt
tungt de hyresgäster, som ha den lägsta inkomsten. Hela hyran enligt
västerländska begrepp blir givetvis långt högre än vad Pravda påstått. Inte
heller kan man säga., att 20 till 30 ^jo är något för västerlandet
karakteristiskt. Enligt Internationella arbetsbyråns statistik (1937) utgjorde
kostnaden för bostad med uppvärmning och belysning o. d. inom
arbetarhushållen i t. ex. Sverge knappa 22 o/o^ i Belgien 14 o/o, i Tjeckoslovakien
knappa 15 o/o o. s. v.
Den vanliga formen för hyresförvaltningen ii de ryska städerna var
tidigare kooperationen. Hus mied ett större antal hyresgäster överlätos i
regel till hyresgästföreningar. Nybyggda hus, som uppförts^ av företag
för dess arbetare och anställda, behöllos visserligen till stor del i
myndigheternas eller företagens egen regi men också i fråga om nya hus
förekom i icke ringa utsträckning hyresgästföreningar.
Nu fäller man en hård dom över denna organisationsform i det dekret
varmed den nya reformen genomföres. Det som faller i ögonen är, att
man förkastar icke bAott den byråkratiska till en tom form vordna
hyresgästorganisationen utan iprincipiqllt förkastar biostadskooperatilomen. Den
bestående ordningen för förvaltning och användninjg av den väldiga
bostadsfonden motsvarar icke fordringarna i fråga om bostädermasi
vidmakt-hålllande och mönstergilla förvaltning utan hindrar dessutom fortsatt
förbättring av bostadsförhållandena. Den bestående kooperativa
organisationsformen är en kvarleva från den tid, då den ekonomiska utvecklinge;ni
var sådan, att den tvingade de lokala sovjeterna att på grund av sinj
organisatoriska och ekoniamiska svaghet överjåta förvaltningen på
enskilda hyreskollektiv. Följden var att bostädernsa kommo i händerna på
okontrollerbara av de lokala sovjeterna oberoende hyresgäsitorganisationerj
Resultatet har blivit, att en bostadsyta om 53 milj. kvadratmeter, som
förvaltas av hyresgästorganisationier, befinner sig i ett helt och hållet
otillfredsställande skick. De allra flesta hyresgästorganiisationer
bekymra sig icke om att hålla bostäderna i ordentligt skick och imderhålla
icke husen, vilka ofta befinna sig i ett halvförfallet tillstånd.
Gäller nu detta blott om hyresgästföreningamas hus? Ack nej, »de
hus som förvaltas av de lokala sovjeterna och av olika myndigheter och
företag äro ej heller i ett tillfredsställande skick. Ämmar man nu söka
komma till rätta mied missiförhållandena genom att befordra initiativen
ooh handlingsviljan, den sociala ansvarskänslan hos hyresgästerna, genom
att förvandla hyresgästorganisationerna till verkliga
självförvaltningsorgan? Ingenting mindre än det. Bostadsreformen innebär en rent
byråkratisk rationalisering av bostadsförvaitningen. De förutvarande
kooperativa hyresgäst- och husbyggnadsorganisiationerna upplösas och
bostäderna ställas under de lokala sovjeternas direkta förvaltning, vilka ha att
utse förvaltare för varje hus. Härvid har man emellertid stött på vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
