Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 20 mars 1938 - Tingsten, Herbert: Den materialistiska historieuppfattningen i »Den adertonde Brumaire»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’’Den ad ert onde Brnmaire" 129
’’Das Elend der Philosophie". Som det under nuvarande epok
väsentliga i ’historien, såsom den "egentliga" historien framstå för
Marx de brytningar, under vilka enligt hans uppfattning en härskande
klass i anslutning till ändringar i produktionsförhållandena avlöses av
en annan härskande klass. Dessa brytningar kännetecknas av strid
mellan två klasser: den härskande och den revolutionära. I själva
verket finnas endast vid dessa tillfällen eller under dessa perioder tvä
klasser i egentlig mening; före den slutliga kampen ter sig visserligen
den undertryckta och utnyttjade klassen som en klass i förhållande
till den härskande, men icke som en klass "för sig själv". Så t. ex.
beskriver Marx i "Das Elend der Philosophie" kampen mellan
bour-geoisi och proletariat på följande sätt: "De ekonomiska förhållandena
förvandlade först massan av folket till arbetare. Kapitalets
herravälde skapade för denna massa en gemensam situation och
gemensamma intressen. Sålunda är denna massa redan en klass gentemot
kapitalet, men ännu icke för sig själv. I den kamp, som vi förut i
några faser karakteriserat, finner denna massa sin samhörighet,
konstituerar sig som klass för sig själv. De intressen som den försvarar
bli klassintressen." Marx’ uttalande om historien som en historia om
klasskamp blir sålunda enligt det av honom utformade systemet, eller
riktigare, med hans speciella terminologi, en truism eller en tautologi ;
översatt till ett lättare förståeligt språk innebär den, att historien
definieras som främst omfattande de perioder, då ett nytt
produktionssätt och en ny typ av klassvälde inträder. Liksom Hegel utgår Marx
från att icke alla tilldragelser konstituera historia; blott de
tilldragelser, som ingå i klasskampen, betecknas som historia. Det bör
understrykas, att en sådan brytning, som innebär historia, enligt Marx
kommer till stånd först då en viss produktionsform och den med
densamma förenade klassen spelat ut sin historiska roll, d. v. s. icke
längre är i stånd att tillräckligt rationellt utnyttja
produktionskrafterna; "varje samhällsform måste så att säga göra sitt bästa, innan
försöket att revolutionera samhället kan vinna framgång genom
organiserandet av en revolutionär klass" (Hägerström, Social teleologi i
marxismen). Då en revolutionär klass framträder, uppbär den alltså
icke blott sitt eget utan hela samhällets intresse.
I detta perspektiv ingår tydligen också med nödvändighet tanken
att den härskande ideologin — den vid en viss tidpunkt härskande
klassens ideologi — ur en viss synpunkt är rationell. Naturligtvis icke
så att denna ideologi skulle vara sann, men väl så att den —• även om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
