Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 20 mars 1938 - Tingsten, Herbert: Den materialistiska historieuppfattningen i »Den adertonde Brumaire»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 Herbert Ting st en
den kan innehålla orimliga och motsägelsefulla föreställningar — i
grunden är ett adekvat uttryck för den härskande klassens och
därmed ytterst för hela samhällets intresse. (På begreppet intresse, som
Marx lika litet som andra tänkare vid denna tid analyserade och vars
funktion att tjäna som fast punkt i ett metafysiskt resonemang är
uppenbar, skola vi här icke ingå; anmärkas bör blott att handlande
i enlighet med intresse synes ha uppfattats dels som ett för
vederbörande under alla förhållanden förmånligt handlande, dels som ett
handlande i överensstämmelse med naturlagen.) Mellan
produktivkrafternas utveckling, produktionssättet, den härskande klassen och
dennas ideologi föreligger alltså den förbindelse, som är
karakteristisk för den materialistiska historieuppfattningen.
I de konkreta historiska framställningarna kan Marx naturligtvis
icke helt använda sitt stora schema. Visserligen finnes en strävan att så
långt som möjligt tillämpa de allmänna historiefilosofiska
synpunkterna på de kortfristiga sammanhangen, men detta är endast i begränsad
omfattning möjligt. Väsentliga modifikationer bli nödvändiga. I sin
oavslutade undersökning av klasserna i "Kapitalet" skiljer Marx
mellan tre olika klasser, arbetare, kapitalister och jordägare, och
indelningsgrunden är här inkomstkällans art. I skrifter om den politiska
utvecklingen i skilda länder användas andra klassuppdelningar,
alltefter de politiska och sociala förhållandena i vederbörande land; Marx
urskiljer sålunda i vissa fall sju eller åtta klasser. I "Der achtzehnte
Brumaire des Louis Bonaparte" definieras exempelvis klass på
följande sätt: "då miljoner människor leva under ekonomiska villkor,
som skilja deras levnadssätt, deras intressen och deras bildning från
andra klassers och ställa dem fientliga gentemot dessa klasser, bilda
de en klass"; en rad olika klasser nämnas i framställningen, även om
något försök till systematisk analys här icke göres. På samma sätt
fällas — som strax skall visas — på andra punkter uttalanden, som
icke stå i överensstämmelse med till det stora perspektivet anknutna
uppfattningar.
£n parallell med en känd tankegång hos Hegel kan här vara
upplysande. Då Hegel i förordet till sin rättsfilosofi uttalar, att "vad som
är förnuftigt är verkligt och vad som är verkligt är förnuftigt",
innebär detta, som bekant, från Hegels synpunkt en självklarhet; det
förnuftiga och det verkliga sammanfalla. Bland de företeelser, som
existerat eller existera, erkänner Hegel endast vissa som på en gång
verkliga och förnuftiga; andra företeelser ha existens — men icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
