Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 20 mars 1938 - Tingsten, Herbert: Den materialistiska historieuppfattningen i »Den adertonde Brumaire»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 Herbert Ting st en
på ett samgående med det socialistiska proletariatet för krossandet
av denna ordning. Bönderna skulle alltså ha stött det bestående
samhället, icke på grund av att deras intressen och idéer så krävde, utan
på grund av att de hyllade de napoleonska idéerna, vilka — jämte andra
föreställningar — även innefattade detta samhälles bevarande. Marx
förutsätter alltså, att bönderna skulle stödja proletariatet, då väl den
napoleonska suggestionen avlägsnats. Denna förutsägelse vederlades
tjugo år senare, då Napoleon störtats och bondesoldaterna av den nya
borgerliga regeringen dirigerades mot den socialistiska kommunen;
det visade sig då att böndernas massa — med eller utan napoleonsk
legend — var antisocialistisk (liksom den ännu i dag är). Hur denna
definitiva dementi av tankegången i "Den adertonde Brumaire"
kommenterades av Marx, faller utom ramen för vår framställning.
Hela Marx’ bevisföring upplöser sig alltså i spekulationer.
Bönderna förklaras på ett mystiskt sätt bilda underlaget för den
napoleonska diktaturen, ehuru något bevis för deras anslutning till denna
statsform icke finnes och ehuru likaväl alla andra folkklasser, utom
möjligen proletariatet i storstäderna, kunde påstås stödja denna
diktatur. Vidare säges diktaturen vara ett uttryck för de idéer, som
behärskat bönderna sedan Napoleon I :s tid, idéer, som då antas ha
motsvarat böndernas intressen men som anses sedermera ha kommit
i strid med dessa intressen. Med en djärvhet, som endast det
hegelianska inflytandet förklarar, uppställer Marx en idé om böndernas
idéer 1851 och korrelerar den med en idé om böndernas intressen
fyrtio år tidigare. Marx bedriver här icke social och politisk
forskning utan söker efter vissa bestämda regler lösa ett puzzle.
Det är lätt att förstå huru Marx drivits till dessa konstruktioner.
Han utgår från det av honom själv upplagda stora perspektivet,
enligt vilket varje statsform motsvarar ett visst ekonomiskt och
socialt utvecklingsstadium, varje klass ett visst stadium i
produktionssättets utveckling, varje ideologi ett rationellt intresse. När detta
schema konfronteras med en konkret social situation, bli
modifikationer nödvändiga; schemat användes, men under ständiga utvikningar
och begränsningar, i en halvt söndertrasad form; å ena sidan våldför
Marx sig på sitt stora perspektiv, å andra sidan på den sociala
verkligheten. Marx’ teologiska grundinställning hindrar honom att
erkänna eller förstå, att utifrån de stora historiefilosofiska linjer,
som han uppdrager, de diskuterade regimförändringarna kunna
framstå som rena tillfälligheter, d. v. s. som beroende på förhållanden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
