Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4-5, 20 maj 1938 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 In- och ■utrikes
mycket väsentlig del av vår pappersmassa till Amerika. Minskas
efterfrågan där, måste det rätt fort bli kännbart. Även i England
börjar avmattningen bli kännbar. Economists index föll med 3 poäng
mellan mars och april, ooh över huvud är nedgången kraftigare nu
än vid krisen 1929. Då sjönk index med 5 enheter mellan augusti
19329 och april 1930 — denna gång uppgår fallet till 8,5 enheter
mellan augusti i fjol, då det även nu nådde sin högsta punkt, och
april i år.
Man kan kanske finna en tröst just i den hastiga nedgången. Botten
nås hastigare då och man kan förr räkna med ny uppgång. Man hade
ju trott, att den forcerade upprustningen skulle bereda sysselsättning
åt både kapital och arbete, men trots sin väldiga omfattning är den
dock tydligen ej tillräckligt omfattande för att motverka de faktorer,
som driva på i försämrande riktning. Man plägar genom att konstatera
lagerbehållningarnas storlek få ett begrepp om när påfyllnad blir
erforderlig och efterfrågan alltså bör automatiskt ökas. I Amerika tror
man sig kunna konstatera, att lagren minskats och att den tid icke bör
vara långt borta, då de behöva påfyllning, men i England synes det,
som om lagerhållningen även av sådana varor, som förbrukas vid
upprustningen, såsom järn och stål, alltjämt äro stora. Det tyder inte
på att man den vägen skulle så fort nå fram till ökad efterfrågan.
Det är uppenbart, att om vår export till England minskas, måste
återverkningarna också härav märkas. Det är ting vi icke kunna
undgå. Å andra sidan må det ju också sägas, att vår beredskap är
större nu än förra gången kris bröt in över oss. Både det allmänna
ooh det enskilda näringslivet äro bättre rustade att möta
påfrestningar. Om den rustningen räcker, återstår visserligen att se, men
man kan ha rätt att hoppas, att en ny depression skall kunna ridas ut
med mindre plågor än den sista. Bl. a. har staten gjort sig beredd att
i tid kunna sätta in allmänna arbeten såsom en konjunktur
stimulerande faktor. Någon beredskapsbudget hade vi icke förra gången —
tvärtom hette det då från många håll, att räddningen låg i att
inskränka statens utgifter, att spara. Nu tycks man tämhgen allmänt
vara ense om att den andra vägen bör försökas, den som vandrats
en gång fast med sen start. Ingen kan garantera, att åtgärderna,
sådana de tänkts, bli tillräckliga, men underligt vore, orn de ingen
verkan alls skulle ha.
Om man genom samhälleliga åtgärder vill motverka en avmattning
inom det enskilda näringslivet, är det icke minst viktiga, att alla sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
