Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4-5, 20 maj 1938 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 In- och ■utrikes
DE BÅDA KLART FASCISTISKA diktaturerna i Europa ha
demonstrerat sitt samgånde genom Hitlers besök i Rom under all
möjlig pomp och ståt. Demonstrationen om-fattade också ett
uppvisande av den militära styrkan genom flottparader till sjöss och
militära parader till lands. Och de båda diktatorernas personliga
styrka sådan den är förankrad hos folken demonstrerades genom en
ytterligt noggrann bevakning av alla vägar, där de färdades, ty så
avhållna äro de, att man ständigt måste frukta för attentat. Men äro
parader och yttre glans jämväl tecken på faktisk styrka och faktisk
enighet? Det är kanske snarare så, att dylika demonstrationer
iscensättas framför allt dä, när det finnes något att dölja bakom en
glänsande fasad.
Ingen kan dock förneka, att den fascistiska aktiviteten är betydande.
Den fascistiska ideologin är ingen exportvara har man förklarat, men
likafullt gör man sitt bästa för att exportera den men stöter också på
till synes allt mera effektivt motstånd. I de sydamerikanska staterna
har nazismen förstått att bland de talrika tyskarna uppamma en viss
nazistisk rörelse, som i Brasilien tog sig uttryck i försök till statskupp,
som dock hastigt slogs ned. Det är sannolikt, att detta försök manat
till större vaksamhet på andra håll där nere. Och icke bara där. Även
i Förenta staterna vidtar man åtgärder för att möta nazistisk
cell-bildning och uttalandena mot nazismen bli allt skarpare.
I Europa är det först och främst staterna i sydost, som efter
Österrikes inlemmande i det tyska riket kommit i än omedelbarare
kontakt med nazismen, men det torde ej kunna sägas, att denna intimare
kontakt medfört ökat ideologiskt inflytande än så länge. Det må vara
en naturlig sak, om viljan till gott grannskap understrukits, men å
andra sidan synes man också hysa vissa farhågor för allt för direkt
påverkan. I Ungern har kommit en ny regering, som väl icke är
anti-tysk, långt därifrån, men som i alla fall uppfattas som ett uttryck
för en avsikt att uppträda mera oberoende av tyskt inflytande. I
Rumänien, som har gränser också mot Ryssland, har Stortysklands
närmande rent geografisk utlöst deklarationer om det goda
förhållandet till Ryssland och den häftiga antisemitismen efterträtts av en
mindre agressiv form av diktatorisk styrelse. Uppenbarligen ser man
icke blott med tillfredsställelse att ha fått en ny stormakt in på
knutarna och därtill en med de tyska aggressiva tendenserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
