Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4-5, 20 maj 1938 - Lindberg, Elof: Den svenska neutraliteten — risker och vaneföreställningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska netttraliieten 193
Men har då, på grund just av den militära utvecklingen, icke
någonting inträffat till förminskandet av risker som tidigare voro för
handen? Ett indicium för att så är förhållandet har man i den
styv-moderliga behandling flottan erhållit vid den senaste
försvarslösningen i jämförelse med den rundhänthet som visats armén och flyget.
Om det är något som efter fem års utredningar av 1930 års
försvarskommission får anses vara ett axiom så är det att genom bomb flygets
tillkomst har operationsfriheten för flottorna starkt förminskats. Den
var redan under världskriget ytterligt begränsad inom Östersjön som
en följd av det starkt uppdrivna mineringsväsendet, på vilket gebit
särskilt ryssarna kommit mycket långt. Den fara krigsfartyg kan
möta från motståndarens fartyg och faran från minorna har nu
utökats med den allvarliga faran från luften. I vad mån kan denna
n3’a fara sägas vara neutraliserad genom utvecklingen av
luftförsvaret och genom förstärkning av fartygens pansar? Otvivelaktigt
förefinnas risker för att bombflygplanen bli träffade av
luftvärnsartilleriet, men att riskerna skulle vara så stora att en makt för den
skull avstår från angrepp vågar säkert ingen sakkunnig militär
verifiera. Lika litet torde kunna hävdas att fartyg av den typ, som bäst
lämpar sig för operationer i närheten av Östersjöns stränder, kunna
med pansar göras osårbara för flygbomber eller flygtorpeder. De
nya stora krigsfartyg som tillföras stormaktsflottorna besitta stor
motståndskraft mot flygbomber. Dessa fartyg ha emellertid ett
tonnage som utesluter deras basering inom svenska vatten, vid Gotland
t. ex. Luftfaran är för den skull en realitet för flottorna av den
betydelse, att man har rätt att helt eliminera den risk för vår
neutralitet som skulle ligga i att främmande stater i krig med varandra
göra anspråk på att få taga svenskt område i anspråk för basering
av sjöstridskrafter. Man må nämligen också komma ihåg, att det icke
blott är själva fartygen som hotas från luften utan även baserna med
deras förråd, varv, personal o. s. v. Det skall föreligga exceptionellt
tvingande militära skäl för att en stat skall utsätta sina
sjöstridskrafter för ett luftbombardemang. Att få fram sådana hållbara skäl
i ett krig inom östersjöområdet torde vara en i det närmaste olöslig
uppgift.
Det är alldeles otänkbart att någon av västmakterna i krig med
Tyskland skulle göra ett försök att låta sina flottor forcera Bälten
eller Öresund — genom Öresund kunna endast mindre fartyg passera.
Redan mineringen skulle göra företaget hart när oöverkomligt. Men
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
