Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4-5, 20 maj 1938 - Strindberg, Axel: Tyskar och tjecker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tyskar och tjecker 207
rikesminister Krofta har med torr ironi härtill fogat, att för de nya
raskänsliga teoretikerna i Berlin måste det ju vidare vara en betänklig
sak, om det tyska blodets redan tidigare tvivelaktiga renhet skulle
ytterligare utsättas för smittorisker genom influenser från så
uppblandade individer som bebyggarna i de böhmiska gränsområdena.
Men som påtryckningsmedel på England kunde ju Hitlers livliga
bekymmer för förhållandena i Böhmen få sin förklaring.
Eljes är det ganska tydligt, att någon gränsreglering på fredlig väg
knappast kan komma till stånd; även om det vore möjligt att
avskilja rent tyskspråkiga områden i gränstrakterna — vilket ändå
förutsätter stora omflyttningar — så skulle alltför betydande språköar
återstå inne i landet för att det hela skulle innebära annat än ett nytt
provisorium. Därtill komma de överväldigande nationalekonomiska
och strategiska skälen. Tjeckerna hänge sig icke åt några illusioner;
deras historia är alltför rik på vittnesbörd om vad krig och örlig
innebär, och skall icke låglandet ovan huvudstaden prisges åt fientliga
härar, måste de behålla sina gränsberg; befästningslinjerna där, den
böhmiska Maginotlinjen, försäkra de sig vilja försvara till det yttersta.
Kan således den tyska minoriteten aldrig räkna på någon fredlig
gränsrevision, återstår den möjligheten att den erhåller så drägliga
villkor som möjligt inom den tjeckoslovakiska statens gränser. Man
kan för övrigt våga det påståendet, att denna lösning även ur rent
tjeckisk synpunkt är ytterst önskvärd, för den statliga
sammanhållningens skull; den politiska klokheten redan bjuder här till
försiktighet och tillmötesgående. Det har naturligtvis funnits och finns
måhända alltjämt en extremt tjeckisk nationalism vilken liksom den tyska
chauvinismen försvårat allt samarbete folken emellan, men det är
inget som tyder på att den under senare år spelat någon större politisk
roll. Den nya staten har dess bättre tvärtom utvecklats mer och mer
i demokratisk anda.
Emellertid brukar från Henleinfolkets och rikstysk sida av och till
de hårdaste domar fällas över den tjeckiska regeringens
minoritetspolitik. Svåra beskyllningar ha riktats mot den för dess sätt att
behandla de tyska arbetslösa, dess inställning till problemet
statsanställda, dess skol- och kulturpolitik över huvud taget. Det är ju
allmänt bekant, i vilken hög grad den sista krisen gynnat uppkomsten
av den extremt nationalistiska sudettyska rörelsen, och krispolitiken
har som sagt varit ett gärna debatterat ämne i dess skilda organ.
Från tjeckisk sida har icke nöden och svårigheterna i gräns-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
