Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4-5, 20 maj 1938 - Alegård, Gustaf: Tysklands befolkningsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKLANDS
BEFOLKNINGSPOLITIK
Av GUSTAF ALEGÅRD.
Tyske riksbankchefen dr Schaclit yttrade en gång för mer än ett
decennium sedan följande: "Kan det vara rimligt, att Tyskland skall
uppvisa 123 inv. per kvkm under det att Tysklands tidigare koloniala
områden på samma yta endast hysa 4 inv.? Att Belgien i
moderlandet har 257 människor per kvkm, men i sina kolonier endast 6,
Frankrike i hemlandet 74 per kvkm mot i kolonierna 5, och Portugal
i hemlandet 65 inv. per kvkm mot i kolonierna 4? Och slutligen, är
det rimligt, att Storbritannien allt som allt i hemlandet föder 47 milj.
människor, medan det mer än trettio gånger större Kanada endast
föder 8 milj.?"
Frågeställningen förefaller oss egendomlig. Visserligen var det
sagda utgångspunkten för ett bevis för att en ny kolonialpolitik borde
åstadkommas, så att en stor del av Europas befolkning kunde beredas
tillfälle till utvandring. Dock förefaller oss väl en sådan
tankegång-absurd som att jordens yta helst borde vara likformigt bebodd och
detta utan hänsyn till områdenas naturliga förutsättningar eller
befolkningens beroende av klimat m. m. Man kunde lika gärna fråga:
är det rimligt att Belgien har 268 inv. per kvkm medan
nordpolarländerna ha 0,008, eller för att hålla oss till en stat, att Danmark har
85 inv. per kvkm medan det danska Grönland endast har 0,06?!
Sätter man frågan på sin spets så som vi här gjort, förstår man lättare
att det visst är "rimligt" med stora skiljaktigheter i folktätheten och
att det inte går att utan vidare föra över folk från det ena området
till det andra utan hänsyn till existensmöjligheterna. Naturligtvis är
det inte heller dr Schachts mening att så skulle ske. Tvärtom påpekar
han att det fordras både kapital, lämpligt befolkningsmaterial och
lämpliga geografiska områden. Men just därför verka de anförda
raderna som ren agitation eller propaganda.
Dr Schachts ovannämnda anförande ligger som vi nämnde långt
tillbaka i tiden, orden yttrades i ett föredrag år 1926,^ men vi ha
tagit fasta på dem, därför att de i viss mån äro symtomatiska även
för det nuvarande Tyskland, där som bekant dr Schacht trots
1 Hj. Schacht: Neue Kolonialpolitik. Berlin 1926.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
