Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4-5, 20 maj 1938 - Eriksson, Nancy: Prostitutionsfrågan i Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.Prostitiitionsfrågan i Danmark 245
Oprejsning, med starkt kommunalt understöd, och inriktar sig inte
bara på polisklientelet utan omfattar även andra s. k. oförvitliga
kvinnor, som äro i saknad av arbete och logi. I anslutning till byrån
finns också ett hem, där de hjälpsökande kunna få tillflykt för
kortare tid. Byrån förestås av en gift sjuksköterska och hemmet av en
en fru, som tidigare drivit en stor skrädderifirma. A^erksamheten
har förutom dess intima samröre med polisen även andra unika drag.
Ekonomiseringen av hemmet, som är en del av föreståndarinnans
privata bostad, sker enkelt genom att byrån för varje intagen
betalar 1,5 0 per dag. Den hjälpsökande erlägger aldrig någon avgift.
Föreningen anser sig vidare icke böra utnyttja de hjälpsökande för
religiös propaganda, ingen präst håller andaktsstunder på hemmet,
inga möten besökas i trupp, inte ens radiogudstjänsterna
tvångsåhöras.
Liksom i Sverge finns det naturligtvis en hel rad fristående
hjälp-föreningar, som bedriva hjälpverksamhet bland kvinnor i nöd och
ha hem för mödrar, räddningshem och upptagningshem för vanartad
ungdom o. s. v. dock ej så speciellt för prostituerade kvinnor som den
polisallierade. Enligt dr Kemps åsikt lida emellertid så gott som alla
dessa hem och byråer av vissa gemensamma brister. För det första
finns ingen makt och möjlighet att öva kontroll över dem de hjälpa
och placera ut i arbete, när dessa lämnat hemmet. Ofta glida de snabbt
ur synfältet för att åter dyka upp igen först, när de redan kommit
på glid. Den andra synpunkten var beträffande hemmens personal,
vilken ofta är otillräckligt utbildad för sina uppgifter och särskilt
i fråga om mentalhygienen är relativt okunnig. Som en tredje
kanske med den andra sammanhängande olägenhet ville han
framhålla den religiösa opraktiska anstrykning, som oftast vilar över
dylik verksamhet. Tre kritiska erfarenhetssynpunkter, som åtminstone
delvis väl även torde kunna läggas på våra institutioner av samma
slag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
