Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4-5, 20 maj 1938 - Viennensis: Anschluss och Donauländernas ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anschluss och Donaiiländernås ekonomi 249
bli ett påskyndande av industrialiseringen. Sista åren har man kunnat
iakttaga ett slags kapplöpning mellan det tyska och engelska kapitalet
vid Jugoslaviens industrialisering och Tyskland kan nu använda sig
av wienerbankernas förbindelser med de jugoslaviska bankerna.
Argumentet att man icke kan giva kredit utan att utföra valutor
har i sin stränga mening aldrig varit giltigt och gäller icke alls för
den tyska ekonomiska politiken. Göring ger idag gärna råvarukrediter
och ännu hellre maskinkrediter om de kunna framkalla snara
motprestationer och den jugoslaviska råvaruproduktionen kan ännu
mycket utvecklas. Den utgjorde 1936 (i tusental ton) för stenkol 441,
brunkol 4,035, järnmalm 430 (därav 313 utförda), bauxit 278 (efter
en våldsam stegring), kopparmalm 566, bly- och zinkmalm 732,
krommalm 54, pyrit 80 (särskilt begärlig för rustningsindustrin men
mycket sällsynt utanför Spanien), manganmalm 2,7, magnesit 68.
Ifråga om nästan alla dessa mineralier är produktionsökningen under
de sista åren ansenlig och man tvivlar icke på att den ytterligare kan
stegras och att Tyskland såsom granne icke skall låta detta tillfälle
gå sig ur händerna.
Jugoslaviens industrialisering har hittills gått ut på att söka uppnå
åtminstone en första bearbetning av de egna råvarorna inom landet
och dessutom på att bygga ut en egen tung industri. Att Tyskland
kommer att stödja denna utveckling är klart. Man kommer också att
stödja de jugoslaviska strävandena att undvika att industrin drives
med utländskt kapital och redan ser man snett på det franska och
engelska kapitalet. Tyskland såsom granne kommer att ojämförligen
starkare kunna påverka utbyggandet av järnverk, aluminumverk
(vilket hittills skett med engelskt kapital), de statliga
flygmotorfabrikerna och dels också näringsmedelsindustrin, som befinner sig i
stark utveckling, och den uppväxande frukt- och grönsaksodlingen,
som redan är i stånd att exportera, och framför allt de redan förut
med tysk hjälp utbyggda bly verken och antimonverken.
Rumänien har visserligen icke i likhet med Ungern och Jugoslavien
blivit granne till Tyskland men dock ryckt betydligt närmare och
kan över den ungerska bron lättare påverkas. Det är nu icke alldeles
klart om det starka tyska intresset i det rumänska näringslivet
förminskats genom den otillfredsställande utvecklingen av
oljeproduktionen. 1936 visade den med 8,7 milj. ton ännu ökning med 3,7 proc.
jämfört med föregående år, men sista året klagade man över att
källorna sinade och att utbyggandet av de nya var otillräckligt. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
