Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1938 - Lindblom, Tage: Svensk socialdemokrati under genombrottsåren 1889-1894
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 Tage Lindbom
man smältning av de olika ståndpunkterna ej var möjlig under de
första åren av partiets verksamhet.
Det skede i partiets historia, avhandlingen omspänner, är intressant
ur mer än en synpunkt. Det är med en viss tvekan man använder
ordet genombrottsår som beteckning på detta första lustrum i partiets
mångskiftande historia. Om man med genombrott menar en period
av snabb tillväxt, ökad inre och yttre styrka, då grunden lägges för
framtida politiska framgångar och vägarna utstakas både teoretiskt
och praktiskt är beteckningen knappast riktig. Perioden sammanfaller
i stort sett med en ekonomisk depression, som hindrade partiets
tillväxt. Ekonomin var usel och begränsade möjligheterna att bedriva
partiarbetet med verklig kraft. En ordentlig partiorganisation
saknades. Det blev 1894 års partikongress, som löste denna fråga. Ett
ordentligt program fanns ej heller — programfrågan uppsköts i
avvaktan på den internationella diskussionen och dess resultat. I fråga
om partiets allmänna inriktning rådde mycken oklarhet och många
skiftande meningar. Även beträffande de enskilda politiska frågorna
voro ståndpunkterna på flera håll oklara. Partiet befann sig ännu på
diskussionsstadiet och dess verksamhet var väsentligen
propagandistisk. Med rätta har Danielsson betecknat de båda första
partikongresserna som konstituerande. Trots stagnation och inre splittring
fanns dock en enig vilja att skapa en mäktig socialistisk rörelse och
även om situationen ibland präglades av pessimism och misströstan,
fanns det dock en fast tro på att framtiden hörde den socialistiska
arbetarrörelsen till.
Även om avhandlingen vunnit på att ha begränsats till omfånget,
är den å andra sidan skriven på ett medryckande och livfullt sätt,
som mer än väl uppväger denna nackdel. Vissa partier äro skrivna
med verklig litterär elegans. Avhandlingen är ingalunda blott och
bart en historik över partiets liv under fem år, även om författaren
med katalogmässig noggrannhet redogör för verksamheten och
diskussionerna i alla enskildheter. I sitt företal har dr Nordström
betonat nödvändigheten att sätta partiets utveckling i samband med den
samtida utvecklingen inom allmän politik och ekonomi samt andligt
och materiellt kulturliv. Denna strävan har han också konsekvent
följt. Hans avhandling är därför ett stycke kulturhistoria, i vilken
partiets kamp blir så mycket mera levande och intressant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
