Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1938 - Nyborg, Sven: Tredje rikets kris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tredje rikets kris 293
moderna ekonomin emot. De ropade på näringsfrihet och menade
därmed endast skydd gentemot utlandets bättre produkter. De ville
icke ändra sig och tvingade därigenom de moderna samhällsklasserna
in i autarki. Från förr kallades detta skydd för det nationella arbetet
och liksom tidigare kämpade de, vars existens i grund och botten var
ekonomiskt ohållbar, mot den internationella arbetsdelningen såsom
liberalistisk kosmopolitik, och de världsekonomiska relationerna
förkastade de såsom antinationella och såsom judisk-pacifistisk
internationalism. Hävdandet av det nationella är för dem kamp mot den
moderna världsekonomiskt orienterade ekonomin och krossande av
dess bärare i samhället, liberalismen och socialismen. Det är till
slut den nationalsocialistiska revolutionens sociala innehåll. Striden
mellan Briining och Hitler gällde frågan världsekonomi eller autarki,
samförstånd eller krigspolitik, frihet eller diktatur, och emedan de
ekonomiskt efterblivna skikten icke kunde vara för världsekonomin,
måste de sträva till autarki, emedan samförståndspolitik icke är
möjlig utan anpassning till världsekonomins ekonomiska principer,
måste de driva krigspolitik, som genom rov från fredliga grannar
skall säkerstalla det som hotas av autarkin. Ty autarkin försvagar den
tyska exporten, fördyrar livsmedlen, råvarorna, o. s. v., försvagar
betalningsförmågan och tillåter därför icke längre att Tyskland från
utlandet köper vad det behöver.
Tongivande tyska industriledare men nästan alltid blott sådana
som representerade sunda och konkurrenskraftiga industrigrenar,
framför allt den kemiska och elektriska industrin, ha gång på gång
hänvisat till detta inre sammanhang. Om denna strid antagit särskilt
skarpa former under efterkrigstiden, var den dock länge före kriget
karakteristisk för motsättningarna inom den tyska nationen.
Efter den 30 januari 1933 upphörde naturligtvis inte klasstriderna
i Tyskland. Upprättandet av den totala diktaturen och
nationalsocialisternas ihärdiga strävanden att vidga partiets maktområde alltmera,
visar bäst att strider förts och häftiga motsättningar brutits mot
varandra. Om varje diktatur i och för sig är ett uttryck för det faktum
att ingen enighet råder, så framhäves detta faktum ännu klarare
genom händelserna den 30 juni 1934 och den 4 februari 1938. Dessa
motsättningar funnos vid det tredje rikets uppkomst och voro på ett
sätt förutsättning för dess uppkomst. Det är en absolut omöjlighet att
dessa motsättningar någonsin skola kunna likvideras.
Det gäller å ena sidan motsättningarna inom Harzburger fronten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
