Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1938 - Nyborg, Sven: Tredje rikets kris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tredje rikets kris 297
ocih krigsekonomi. De besegrades visserligen den 13 januari 1933, men
krossades i motsats till arbetarrörelsen ingalunda -fullständigt. Sådana
jättekoncerner som L G. Farben, Siemens och andra, sådana
maktcentra som riksvärnet, som i sin tur stött utrikesministeriet och andra,
spelade ännu en roll och så kom det sig, att efter den 30 januari
tvärtemot Hitlers medvetet falska yttrande att det efter den dagen blott
fanns en vilja, fanns en tudelad politik inåt och utåt inom
ekonomin, inom armén, i skolpolitiken, i kulturpolitiken, överallt. Det
fanns på alla områden en dualism och en strid om det avgörande
inflytandet. Det visade sig att det fanns två Tyskland, som icke
försonats, varför diktaturen måste göras allt skarpare och mera
vittomfattande.
Schacht måste upprepade gånger gentemot nationalsocialisterna
förklara att det blott fanns en ekonomisk politik, och därigenom
medgav han samtidigt att det fanns två, som stodo mot varandra. Då han
underställdes Göring, kom dualismen till synes ända upp i statens
spets, och då Schacht måste lämna ekonomimisteriet, kunde Göring i
sin tur säga, det finns blott en ekonomisk politik, och därigenom
bevisades ånyo att det fanns flera riktningar. Det rådde knappast enighet
i någon fråga. Mer än en gång måste diktaturen höja sig för
verklighetens diktatur och blott genom brutal terror kunde motsättningarna
försvagas, men det återstår ännu att se, hur det skall sluta, huru länge
det skall bli möjligt.
Utrikespolitiskt tog sig dualismen uttryck icke blott i det tvetydiga
förhållandet till Ryssland utan också till Japan och Kina. Om å ena
sidan ett avtal slöts med Japan, kämpade å andra sidan tyska
officerare och rådgivare mot Japan i den kinesiska armén och Tyskland
levererade vapen och ammunition till kineserna.
Hitler vreds hit och dit av de båda tendenserna. Den tyska
utrikespolitiken råkade i allt större motsägelser, tills slutligen ett slag måste
riktas mot motståndarna till den nationalsocialistiska orienteringen.
Då japanerna glatt hälsade händelserna den 4 februari, visste de
mycket väl varför. Då Dirksen hemkallades från Tokio, betydde det
att medlingsförsöken mellan Japan och Kina skulle upphöra och
Tyskland besluta sig för ett klart ställningstagande till Japans
förmån. I k.^nsekvens därmed erkände Hitler Mandsjukuos erövring.
Först nu kände han sig stark nog därtill. Att han i sitt tal samtidigt
riktade skarpa angrepp mot Ryssland hör nära samman med den
nationalsocialistiska politiken i Kina och Japan. Den mot världseko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
