Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1938 - Bonn, Walter: Den vetenskapliga socialismens födelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302 Walter Bonn
hällsklasser och hänvisade de egendonislösa till hjälp från
välgörenhetsföreningar samt uppmanade till sparsamhet och förnöjsamhet.
Människovänner offentliggjorde beskrivningar på fullkomliga
samhällssystem. Det var de stora utopisternas tid, såsom Charles Fourier,
Saint-Simon, Owen och andra. Ingen av dem tänkte på att uppmana
de egendomslösa och elända att själva söka förverkliga
framtidsdrömmen. Ädla furstar eller välvilliga kapitalister skulle skänka
människorna en gyllene tidsålder, fylld av harmoni och frihet.
Inom proletariatet saknades det icke upprorsrörelser. I Frankrike
levde ännu traditionen från den stora revolutionen. Småborgarna
mindes än den jakobinska tiden. Proletariatet hade icke glömt
vapnens bruk. De hade kämpat för en fri republik och bourgeoisin gav
dem en monarki. Berövade de lagliga medlen för sin kamp,
koncentrerade de sina krafter i hemliga sällskap och organiserade
överraskande kupper. 1831 drogo Lyons hungrande sidenvävare genom
gatorna. I spetsen fladdrade en svart fana: Leva med arbete eller dö
i strid! I England krävde 1835 en arbetarförening offentligen en
"folklag", en folkcharta. Chartisterna strävade efter att erövra den
politiska makten. Även i det efterblivna Tyskland kom det till
hungerrevolter och uppror. Men det fanns inga spår av socialistiska idéer
eller mål. De fattiga satarna revolterade och skötos ned.
I Paris fanns det talrika hemliga sällskap med socialistiskt mål och
lika talrika som föreningarna lika talrika voro medlen och m^ålen,
från terroristiska tipp ror till vänligt övertalande av vän och fiende.
1834 grundade några tyska gesäller i Paris de bannlystas förening.
Skråtidens tvång till gesällvandringar förde många gesäller till
utlandet, där de ofta kvarstannade och anslöto sig till socialistiska
föreningar. Andra förde med sig friare idéer hem till det kvava Tyskland.
De bannlystas förbund underhöll förbindelser med Tyskland. Dess
mål var politisk och social jämlikhet, frihet och enhet i ett pånyttfött
Tyskland. Till förbundets ledare, vilket räknade några hundra
hantverksgesäller, hörde två förutvarande privatdoceriter: Theodor
Schuster från Göttingen och Jakob Venedey från Heidelberg.
Schuster ville moraliskt övervinna de härskande klasserna medan
Venedey bekände sig till den sociala revolutionen. Dessa motsatta
uppfattningar ledde till förbundets splittring och Schuster bildade med
sina anhängare 1836 de rättrådigas förbund.
1835 hade Barbes och Blanqui bildat Familjeföreningen och senare
årstidernas förening. Genom en social och radikal revolution skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
