Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1938 - Bonn, Walter: Den vetenskapliga socialismens födelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den vetenskapliga socialismens födelse 3Ö1
mening man vill om politikern Karl Marx, men hans rang och hans
betydelse som vetenskapsman är allmänt erkänd.
I manifestet gör Marx ännu en viss eftergift åt den absoluta
utarmningsteorin enligt den järnhårda lönelagen. "Arbetaren utarmas
och massfattigdomen tilltar snabbare än befolkningen och
tillgångarna." Ekonomerna på den tiden härledde utarmningsteorin ur
Malthus’ befolkningsteori enligt vilken människorna ökades hastigare
än livsmedlen. Eviga naturlagar sörjde genom massdödlighet,
nativitetsminskning o. s. v. för återställande av jämvikten. Marx och efter
honom Lassalie i sitt öppna brev till de tyska arbetarna sköto
naturlagarna åt sidan och läto förhållandena i samhället träda i deras ställe.
Manifestet ger i sin första del en överblick över bourgeoisins och
proletariatets historiska utveckling. I takt med bourgeoisins, d. v. s.
kapitalets utveckling utvecklar sig också proletariatet. De vapen, med
vilka bourgeoisin slagit ned feodalismen, riktas nu mot bourgeoisin
själv. Bourgeoisin har icke blott smitt vapnen mot sig utan också
fostrat de män, som skola föra vapnen, de moderna arbetarna. Alla
dittillsvarande rörelser voro minoritetsrörelser eller rörelser i
minoritetens intresse. Den proletära rörelsen är en självständig rörelse hos
den stora massan i denna massas intresse.
I andra avsnittet behandlas kommunisternas förhållande till pro
letärerna. Kommunisterna skilja sig från andra proletära partier blott
därigenom, att de å ena sidan framhäva hela proletariatets av
nationaliteten oavhängiga intressen i jämförelse med de olika nationella
striderna och å andra sidan därigenom att de städse oavsett de
utvecklingsstadier, vilka kampen mellan proletariat och bourgeoisi
genomlöpte, företrädde rörelsen i sin helhet.
Andra avsnittet avslutas med ett handlingsprogram för en segerrik
arbetarregering. Det gäller den del, om vilken Marx och Engels redan
1872 i sitt gemensamma förord till manifestet skrevo, att den
styckevis redan var föråldrad och i åtskilliga hänseenden borde lyda
annorlunda. Då manifestet skrevs, stod Tyskland inför revolutionen 1848.
Mot Tyskland riktade författarna huvudsakligen sin uppmärksamhet,
emedan där en revolutionär omvälvning, sedan den europeiska
civilisationen, utvecklats längre och jämväl proletariatet utvecklats mera,
kunde lättare genomföras än i England på 1600-talet och i Frankrike
på 1700-talet. En tysk revolution kunde alltså blott vara förspelet till
en proletär revolution och därför innehöll manifestet de revolutionära
åtgärder, som borde vidtagas den dag proletariatet segrat. Därmed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
