Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1938 - Litteratur - Lindberg: Den nordiska religionen och kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur 311
grunden inom nordisk religionsforskning och har under senare år fått
förnyad aktualitet. Orsaken är den hastiga uppblomstringen av den
litterära verksamhet, vilken under namn av germanistisk vetenskap bedrives
i det Tredje rikets hägn. Alstren av denna verksamhet ha nått en
omfattning, som står i omvänd proportion till deras vetenskapliga kvalitet.
Till dess representanter räknas namn som prins Friedrich Wilhelm av
Lippe, kvalificerad bl. a. genom produkten »Möglichkeiten und
Ankniip-fungspunkte fiir die christliche Missionierung des Nordens. Eine
ras-senseelenkundliche Skizze» (1934), den kände germanisten Gustav Neckel,
och som »Fiihrer» för denna germanistikens »Jugendbew^egung»
framträder Bernhard Kummer, vars redan 1927 utgivna »Midgards
Unter-gang» väl får betraktas som den stormsvala, som förebådade den
kommande utvecklingen. Belysande för arten av dess inriktning äro de
välbekanta slagord, vari denna riktning manifesterar sig: »Blut und Rasse»,
»der deutsche Glaube» etc. Den vetenskapliga stridsfrågan har enligt
dess ledare Kummers programmatiska förklaring blivit en
kulturkamps-fråga. Ett klart angivande av den subjektiva och av bestämda
värdesynpunkter betingade utgångspunkten för en »forskning», markerat
främmande för den förutsättningslöshet, som i mera efterblivna länder ännu
anses vara vetenskapens signum.
För denna från objektiva hänsyn frigjorda riktning utgöra de
isländska sagorna starkt uppskattade religionshistoriska dokument. Därom
är nu ingenting att säga i och för sig. Men för att få deras innehåll
att överensstämma med de på förhand proklamerade nygermanska ideal,
som inrymmas i den tysk-nationella skolans ideologi, måste de
tillrättaläggas efter den grundåskådning, denna nyhedniska rörelse företräder.
Av vetenskaplig kritik märks inte många störande inslag. Källprövning
är ett tämligen okänt begrepp. Kummer, den tongivande av
nyger-manisterna, söker teckna religionsväxlingens skede på grundval av den
isländska släktsagan, men problemställningen är ytterligt förgrovad.
Kristendomens införande betydde rätt och slätt »ein Sittenwechsel zum
Schlechten», en profanering av det germanska moderlandet, en förödelse
av alla positiva värden, prästdiktatur och stupid helgonkult. Dagens så
välbekanta motsättningar projicieras bakåt på det idealiserade nordiska
samhället i dess brytningstid.
Ljungbergs nyligen ventilerade akademiska avhandling riktar i
förbigående sin kritik mot den tysk-nationella skolan. Han gör det med
följande reservation, som förtjänar att understrykas: »Rent principiellt kan
man fråga sig, om den tysknationella skolans värdebestämda och minst
av allt förutsättningslösa forskning hör hemma under vetenskapen, men
då den dels själv framträder med vetenskapligt anspråk... dels har
bidragit att aktualisera de vetenskapliga problemen, anser jag mig icke
utan vidare kunna förbigå den.» Denna ståndpunkt synes mig vara
välgrundad.
Ljungberg gör de isländska sagorna till föremål för en allmän
värdering och kommer till den troligen riktiga slutsatsen, att de ge en icke
direkt falsk men en ofullständig bild av den nordiska hedendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
