Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1938 - Händelser och spörsmål - Stortyskland likriktar Östeuropa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stortysklands skapande genom Österrikes dramatiska
»anslutning» 1938, har inte bara intresse genom
den politiska förskjutningen av maktbalansen
mellan »de 4 stora» (Tyskland, Italien, England, Frankrike). Det inte
bara ställer 73 milj. rikstyskar mot de tre andra stormakterna som en
sluten massa och ger dem kontrollen över Centraleuropas ekonomiska
liv. — Historiskt ännu betydelsefullare är att den urgamla tysk-slaviska
intressemotsättningen nu aktualiseras i hela sin vidd. Efter 1918 och ännu
mer alltså efter 1938 erbjuder Europa en alldeles distinkt politisk bild:
i mitten av världsdelen ett enormt tyskt maktblock (från Östersjön nästan
till Medelhavet), väster därom »de stora demokratierna» och öster därom
de nyupprättade slaviska staterna. Frederna 1918 inneburo att de båda
germanska kejsardömena, det habsburgska och det hohenzollerska,
störtades. Germanismens gamla grepp över de östliga europeiska folken
lossnade därmed och Polen, Tjeckoslovakien och Jugoslavien gjorde sin
entré på den historiska arenan. Överallt trängdes tyskheten bakåt. I
Estland, Lettland och Litauen likviderades den sedan århundraden hatade
tyska adelskasten och dess gods delades. Den ryska överklass som gick
under i »den stora revolutionen» var dels av tyskt ursprung (Witte,
Plehve, v. Seyn, Rennenkampf, v. Buxhövden etc.) och hade dels tyska
förbindelser. I pöhmen måste den stora tyska minoriteten (20 o/o) lämna
en feodal maktställning som den innehaft sedan husitkrigens och
»trettioåriga krigets» dagar. Det är ett litet faktum som hr Göbbels
propagandaministerium rätt bra lyckats få folk att glömma. Det »förtryck»
som den demokratiska tjeckiska statsapparaten utövat väger fjäderlätt
mot den förtyskningprocess som här fortgått under århundraden.
Visserligen har den tysk-böhmiska högadeln (som kan jämställas med den
ovannämnda tysk-baltiska) större andel däri än den sudettyska
gränsbefolkningen — men det inträffar ju stundom i historien att oskyldiga få
lida med de skyldiga. — Vad sedan angår de tyska relationerna med
Polen måste man fasthålla att vad som 1918 skedde var att den gamla
medeltida tysk-polska gränsen återställdes och att de endast helt ytligt
förtyskade f. d. polska landskapen Posen och Västpreussen (tagna av
Tyskland 1795) måste återställas. Sedan blev det förstås den gamla
vanliga historien: den kvarlämnade tyska minoriteten kom i klämma och den
våldsamt växande polska befolkningen tryckte på Weimarrepublikens
skyddslösa östgräns »Den blödande gränsen» blev en av den nazistiska
agitationens mest älskade temata. Nazismen är, sedd från denna kant,
en pangermansk kontraoffensiv mot den slaviska folkvärlden — som under
åren 1918—1933 frigjort sig från århundradens beroende. Detta är det
stora, enda riktiga perspektivet på det som sker, hur än åsikterna i
detaljfrågor må växla.
Från det nu skapade Stortyska väldet erbjuda sig de offensiva
möjligheterna av sig själva, Wien blir utgångspunkten för ett ekonomiskt
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Stortyskland
lik-riktar Osteuropa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
