- Project Runeberg -  Tiden / Trettionde årgången. 1938 /
329

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredriksson, Karl: Till reformpolitikens psykologi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Till reformpolitikens psykologi Z29

det socialpolitiska reformarbetet. Intet parti har ens vågat avstå från
att utlova nitisk medverkan till en fortsättning. Och vad är det sedan
egentligen kvar att mucka gräl om?

"Socialiseringshotet" finns bevars kvar. Men intresserar det längre
en stor allmänhet? Jag tvivlar därpå. Hela vår socialiseringstanke har
i själva verket alltid varit så konturlös och allmänteoretisk, att den
aldrig givit mängden av vardagsmänniskor något fattbart att sträva
till och se fram emot. Har socialiseringsdoktrinen spelat någon
praktisk roll för socialdemokratins värvningsarbete, torde det vara
övervägande i negativ riktning. Den har skrämt bort småbönder och
andra som trott sin egendom hotad, men som eljest haft all
anledning att göra gemensam sak med en socialpolitiskt radikal
arbetarrörelse.

Med detta vill jag icke låta påskina att frågan om produktionens
organisation ooh förfoganderätten över produktionsmedlen är mogen
att avföras från det politiska stridsfältet. Den låter sig säkerligen
icke avfärdas utan kommer förvisso att ideligen anmäla sig på nytt.
Men det vore åtminstone för alla framstegs villiga krafter bäst, att
detta problem finge komma som en lämplighets fråga i den ordning
saken aktualiseras av påtagliga samhällsbehov. Och det vore för
samma intressen lyckligast, om dessa organisations- och
äganderättsproblem finge i vår egen agitation och föreställning bli vad de i
själva verket alltid varit: frågor av sekundär betydelse.

Utgångspunkten för vår politiska strävan är den enskilda
människan, hennes behov och trivsel. Ett aldrig så perfekt organiserat
samhälle är misslyckat om dess människor vantrivs. Richard Sandler har
i ett av de sista dokumenten från socialiseringsnämnden tagit fasta
på detta. Han ställer upp en förteckning på vad han kallar
socialiseringsnämndens värderingsnormer. Ett dominerande element i dessa
är frihet, utrymme för människan att utveckla sin egenart så långt
det kan ske utan att andras lika rätt trädes för nära. Trivseln
koncentrerar sig framförallt på en sak, säger Sandler: friheten.
Socialiseringen är icke ens nämnd bland dessa socialiseringsnämndens
"första rangens normer". Och detta förvisso i fullt medveten insikt att
produktionsformerna och äganderätten till produktionsmedlen är ett
sekundärt problem.

Rättvisligen måste medges, att den socialistiska rörelsen själv i
första hand är skuld till att det sekundära kommit att framstå som
det väsentliga. Utgångspunkten för dess kamp var ett samhälle där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:19:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1938/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free