Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 31 aug. 1938 - Blomberg, Erik: Kristendom och socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kristcndorn och socialism 387
och som därför kan spridas på ett i de olika länderna förståeligt språk,
gjrekiskan, och av ett vandrande folk, judarna, ssom förekommo
-talrikt i rikets alla större städer. Därtill kom att tron på de officiella
romerska gudarna redan undergrävts av författarnas och filosofernas
kritik, det behövdes en annan gud, den okände guden, för att mätta
folkens hunger.
Liksom man i evangelierna kan urskilja en glidning mellan det enkla
sociala budskapet om mänskligt broderskap och en rättfärdig lön åt
de fattiga och betungade, som förtrampas av de rika och skriftlärde
och maningen att "giva kejsaren vad kejsaren tillhörer", så finner
man i kristendomens första historia en förskjutning från de första
församlingarnas andliga frihet och osjälviska egendomsgemenskap till
en allt fastare konsolidering med den världsliga makten, den romerska
kejsarstaten. ,
Kristendomen och klasserna.
Kristendomens tillblivelse och äldsta historia avspeglar alltså sociala
motsättningar och klassintressen, som äro konstitutiva för
kulturreligionerna. Å ena sidan ha vi de undertryckta massornas intresse
att förbättra sina ofria och otrygga villkor och deras kamp för att
förverkliga önskedrömmen om ett högre liv, å andra sidan de
härskande folkens och klassernas strävan att bevara sin maktställning
genom att tvinga de undertryckta och förslavade till offer och ge
dessa offer liksom sina egna privilegier en gudomlig sanktion. Det
ligger i härskarkastens intresse att kväva massornas sociala missnöje,
förlama deras revolutionära trots och proletära samhörighetskänsla,
men detta sker bäst genom att överflytta deras jordiska önskedröm
från materiens till andens och gudomligheternas värld, där den inte
kan förverkligas i livet, utan först efter döden. Religionen har
ständigt fått tjäna som "en härskarteknisk suggestion". Till att börja
mied var koniungen en präst, :som ideotifiierade sig själv m-ed gud
(naturen) och sina efterkommiande med gudssönerna. Med
naturmakternas hemlighetsfulla våldsamhet kunde han därför göra sin
gudomliga viilja och lag gällMide genteimiot sina undersåtar.
Med samhällslivets differentiering skiljes alltmer den världsliga och
andliga makten, och prästerskapet blir en stat i staten med uppgift
att befästa hierarkin med andliga medel, när de jordiska våldsmedlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
