Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 31 aug. 1938 - Blomberg, Erik: Kristendom och socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388 Erik Blomberg
inte längre räcka. Liksom det romerska väldet krävde en
universalreligion i stället för de många nationalreligionerna, av vilka den
romerska kejsarkulten blott var en, så krävde det också en
samhälls-religion i stället för de tidigare naturreligionerna, en moralreligion,
som kunde ena de desperata och upproriska folkkrafterna mot ett
gemensamt mål: statens fortsatta styrka och storhet. Denna religion
blev den ursprungligen revolutionära kristendomen, som efter en serie
sammansmältningar och förvandlingar av de romerska kejsarna
upptogs som statsreligion, endast ett par århundraden sedan dess stiftare
likt en förbrytare korsfästs av samma romerska stat. Påven, papa,
blir den helige P^adern, Guds ställföreträdare på jorden och
verkställaren av hans vilja vid sidan av kejsaren, den romerske Pater
familias, själv från början tillbedd som Gud. Den romerska
religionen var liksom den semitiska en familjereligion. Så muras den
patri-arkaliska överhetsstaten upp i västerlandet. Själva de religiösa
frihetsidéerna upptas och omsmältas i en ideologi, som tjänar de härskande
klassernas intressen. Den levande moraliska kraften stelnar till ett
magiskt system. Kyrkan reser sina murar på martyrernas gravar,
medan gudsriket försvinner bland molnen. Och korset blir åter ett
redskap att härska och förtrycka.
Genom kyrkans och kristendomens hela historia fortgår sedan denna
kraftspänning. Vid varje avgörande förändring av
produktionsförhållandena och den sociala organisationen medför den skärpta
klasskampen religiösa frihetsstrider. Den borgerliga revolutionen vid
renässansens inbrott, riktad mot den medeltida feodalstaten, rycker även
med sig proletära folklager såsom bönderna i Tyskland, vilka i
likhet med sina världsliga herrar gå till storms mot den påvliga
feodalmakten, kyrkan. Men bonden är gjord för att offras upp, och det
tyska bondekriget slås obarmhärtigt ned av furstarna, isom själva
bekämpat kyrkan och gärna se a.tt den sociaila revolutionen slutar i en
kyrklig reformation. De följande århundradenas handelskapitalism
med dess världsexpansion manifesterar sig likaväl i den absoluta
monarkin som i idén om Gudisstaten, civitas ’dei, världsmarknadens
andliga spegelbild. Då Siedan dien borgerliga kapitalismens genombrott
kräver den enskilda individens hänsynslösa frilhet som ekonomiisk
drivfjäder för de nyskapade produktivkrafterna, absolutifierais det
oinskränkta makt- oöh förväi*vsbegäret som de högsta religiösa
dyg-dier, och dfen materiella framgången tas som det säkraste tecknet på
Guds nåd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
