- Project Runeberg -  Tiden / Trettionde årgången. 1938 /
422

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 10 okt. 1938 - In- och utrikes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

In- och titrikes 422

räknas. Ingen torde kunna ge svar på den frågan, kanske icke ens
nazisterna själva, men världen torde kunna skatta sig lycklig, om den
slipper att uppleva fler septemberdagar inom de närmaste åren. Kan
den frenetiska engelska upprustningen verka som hämsko på allt för
ivrig tysk strävan till expansion och orka de olika staterna hålla
takten? Frankrikes läge är uppenbarligen synnerligen ansträngt, och det
är väl föga sannolikt, att det skall lättas, om rustningarna skola
fortgå i samma takt som hittills. Fransmännen ha kanske icke något val,
men hårt torde det komma att trycka det franska folket.

Vad har krisen och dess förlopp lärt för småstaternas
vidkommande? Är deras försvar till någon nytta, är det värt pengarna? Det
har många gånger sagts, att ensamma ha t. ex. vi icke stor utsikt
att klara oss gentemot en stormakt, såvida vi inte kunna räkna på
hjälp från annan eller andra makter, men det har nog också ganska
allmänt ansetts, att sådan hjälp borde vi kunna räkna med. I en
konflikt skulle man vilja undvika att ha oss till fiende och ingen
skulle tillåta den andre att betvinga oss och dra nytta av våra
tillgångar. Men Tjeckoslovakien var det ingen som hjälpte eller syntes
överväga att hjälpa. Ändå var den tjeckoslovakiska militärmakten
långt starkare än vi någonsin kunna hoppas att vår skall bli och
följaktligen av större värde i en mera utbredd konflikt. Försvarslinjerna
uppgåvos utan strid, befästningarna komma aldrig att tjäna sitt
ändamål. Är det inte rätt stora utsikter till att detsamma kan komma att
övergå oss, om vi skulle bli angripna ? Vi ligga sämre till eller bättre,
beroende på från vilken sida man ser det. Sämre för möjliga
angripare, bättre ur vår egen försvarssynpunkt. Det må vara riktigt, men
ligga vi så mycket bättre till, att vi kunna anse oss någorlunda
skyddade? Man kan ha rätt att betvivla det och i varje fall är det icke
förvånande, om många betvivla om vi verkligen ha någon chans att
försvara oss eller om vi inte skulle må bättre av att i stället ta risken
och hålla försvaret vid en mycket måttlig nivå. Att bygga tipp det till
relativt samma styrka som t. ex. det tjeckiska, att använda våra
resurser för sådant ändamål och nödgas eftersätta andra i grund och
botten långt förnuftigare, sociala ting och ekonomiska, för att till
slut ändock se det aldrig komma till användning, det må väl ändå
anses som minst sagt föga ändamålsenligt. Åtminstone får man
hoppas, att statsmakterna hålla huvudet kallt och noga överväga, vad som
bör göras och vad som bör underlåtas.

Om vi skola inrikta vår strävan på att under alla förhållanden, med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:19:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1938/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free