Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 10 okt. 1938 - Fransson, Evald: Socialism och uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438 Evald Fransson
Vidare bidrar fåbarnssystemet till att alltmer skärpa denna konflikt.
Samhällslivets skilda områden socialiseras kumulativt, och därmed
växer kravet på större förmåga till samar^bete och anpassning.
Fåbarnssystemet med sin tendens att grundlägga en egoistisk ooh
individualistisk inställning till liv och arbete skapar däremot individer,
vars karaktärsdrag är rakt motsatta de önskade. För att uttrycka
det drastiskt: enda barnet blir ej socialist. Dessa barns själsliga
ha-bitus är så särpräglat, att de kan utpekas i skolan blott som följd
av sitt uppförande, och redan nu ställer deras i mycket osociala
beteende lärarna inför svåra uppfostringsproblem. Mycket tyder på
att en utvidgad barnkammarskoleverksamhet ej räcker att ge dessa
undan för undan ökade skaror av barn det mått av sociala
egenskaper, som alltmer kräves. Synbarligen står vi snart inför kravet
på en radikal omläggning av hela folkskoleuppfostran, hän emot vad
amerikanarna kallar socialiserad undervisning med grupparbete,
samarbete och självstyrelse.
Den moderna psykologin ihar påvisat, att uppfostran och
miljöförhållanden utövar ett avgörande inflytande på den vuxnes karaktär.
Konservatismens människouppfattning, att människan av naturen är
ond och dominerande bestämd av ärftliga faktorer, har den
psykologiska forskningen icke besannat. I stället har socialismens
förkättrade miljölära åter kommit till heders. Ett makabert exempel på
miljöns deprimerande förmåga utgör — kvinnan. Den väl vanliga
uppfattningen, att kvinnan generellt är mannen intellektuellt
underlägsen är endast en maskulin önskedröm; att hon ofta synes vara
det beror uteslutande på en uppfostran, ^om ännu tynges av många
relikter från pi-ivatkapitalismens patriarkaliska och
auktoritetsdyr-kande samhälle, vari kvinnan som självständig individ ej har någon
plats. På grund av miljöfaktorernas vikt ’’må opdragelseproblemene
alltid ses i en videre sammenheng. De f^rer njz^dvendigvis til en
droftelse av de almindelige familie- och samfundsspjz^rsmål".
(Schjel-derup.) I trots härav kan det sägas, att detta samhällsavsnitt är ett
försummat område; i vår socialistiska kritik möter man sällan de
pedagogiska problemen. Det innebär, att vi dels förbiser den
nuvarande uppfostrans borgerliga karaktär, dels helt saknar klara
riktlinjer för en pedagogik, avpassad för vår framitida socialistiska
samhällsorganisation.
Principen är således klar: socialismens idéer måste in i vår
uppfostran, och denna måste rensas från den krassa konkurrens-, lyd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
