Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 10 okt. 1938 - Fransson, Evald: Socialism och uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialism och uppfostran 439
nads-, underkastelseinställning odh individualism, som änmi finns kvar
som hämmande ideologiska relikter från "låt-gå-systemets’’ 1800-tal.
Att sådana kvarlevor från en gången tid ännu kvarstår och utövar
en skadlig vefkan, är från den materialistiska historieuppfattningens
synpunkt ett axiom. Ty de värdeskalor, målsättningar och
traditioner, som ibestämmer vår nuvarande uppfostran, är till stor del
uppkomna under en gången tid, då hela samhällslivet hade en annan
karaktär. Den ’’ideologiska överbyggnaden" är städse trög och
anpassar sig ej helt efter den "materiella grundvalen". Överbyggnaden
har en tendens till eftersläpning. Med skärpa framträder denna
missanpassning i en tid som vår, då tekniken orsakat snabba och
strukturella förändringar av samhällslivet. Denna eftersläpningsprocess
drabbar därför ej bara pedagogiken; den gör sig gällande inom alla
sociologins gebit. Vidare måste i slika sammanhang en annan viktig
sak observeras. När socialisten i sin kritik mot det bestående
hävdar, att mångt och mycket i detta icke är rationellt och objektivt
utan uttryck för den härskande klassens känslomässiga, orationella
och intressestyrda önskningar, står han på fullt vetenskaplig grund.
Ty en av den moderna psykologins märkligaste ux^ptäckter är
påvisandet av, vilken ofantlig roll de s. k. psykiska rationaliseringarna
spelar i alla — även de till synes mest o^bjektiva — teorier. Denna
rationalisering innebär, att vad man av känslomässiga, egoistiska
motiv eftersträvar, söker man med förnuftets hjälp försvara som
objektivt och rationellt. I religion, moral, politik och historia spåras
tydligt detta önsketänkandets drapering bakom objektivitetens mask.
Vad var merkantilismens och manohesterlärans ekonomiska teorier
annat än väsentliga uttryck för de maktägandes intressen, dolda
bakom masken av "objektiv" nationalekonomi? "Önskan är tankens
fader." (Freud.) Kanhända ligger häri Marx’ största insats: hela
hans geniala produktion har som ledmotiv att demaskera, att
påvisa hur nästan allt av det borgerliga samhällets sociologiska teorier
djupare besett endast utgör ett systematiskt försök att med förnuftets
och den vetenskapliga teorins hjälp dölja fåtalets ekonomiska
intressen.
Att genomskåda denna rationaliseringsprocess framstår som en av
de främsta uppgifterna för den socialistiskt tänkande människans
intellekt. Endast därigenom kan ock den farliga spänningen mellan
"överbyggnad" och "grundval" i möjligaste mån undvikas. Kan
eftersläpnings- och rationaliseringsprocessen påvisas vara för handen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
